Nytt nummer av Ny Tid dimper i postlådan på fredag! Tema:Den nya boken. #ljudbok #litteratur #storytel #schildtssöderströms #nytid (på/i Ny Tid) https://www.instagram.com/p/B3ZT7aigz9n/?igshid=1xvun5lxmino9

Tack för året 2018! Här är våra höjdpunkter på IG! #nytid #top9 https://www.instagram.com/p/Br7jVgvAkP1/?utm_source=ig_tumblr_share&igshid=gl0g3zvx9auf

Ny Tid 12/2018 kom just rykande färsk från tryckeriet. I tidningen minns vi vår långvariga chefredaktör Peter Lodenius, men tar också tempen på diskussionen om artificiell intelligens och automatisering. Tidningen dimper ner i prenumeranternas postlådor på fredag! #nytid (på/i Ny Tid) https://www.instagram.com/p/BrSp3aKgbLY/?utm_source=ig_tumblr_share&igshid=jbp0ki25a58p

Med detta fantastiska vykort som kom med posten idag önskar vi alla läsare och följare ett riktigt skönt veckoslut! -- Grrrraaaahhrrr! #nytid #chewbaccaijeansjacka #chewbacca (på/i Ny Tid) https://www.instagram.com/p/Bp-BEAvg5qY/?utm_source=ig_tumblr_share&igshid=12bhf92eznn8t

PODDPREMIÄR! Ny Tids utgivarförening Tigern släpper det första avsnittet av sin nya podcast Tigerpodden! Tigerns poddvärdar Marcus Floman, Marika Parkkomäki, Jan Rundt och Hannele Mikaela Taivassalo är trötta på #Suomi100 och skulle helst begrava hela projektet i en Suomi100-likkista. Hannele Mikaela avslöjar att hon joggar i finska landslagströjan och Jan minns tiderna då folk svalt ihjäl "i drivor" på vägarna. Tigrarna tar sig också an #dammebrister och konstateras att det är det bästa som hänt inom feminismen på årtionden. Vi beklagar den kassa ljudkvaliteten, vår studio valde att inte samarbeta med oss just denna dag, så det blev att spela in på en liten handbandspelare. Lyssna och dela! . https://soundcloud.com/foereningen-tigern/tigerpodd-001 . För mer poddar i framtiden, gå in och gillar Tigerns facebooksida: https://www.facebook.com/tigerinte/ . . #NyTid #Tigern #Svenskfinland #podcast (på/i Mellunmäki metro station)

Grymma teknikproblem, men PODDEN är igång! (på/i Kaapelitehdas)

Podd coming up! (på/i Kaapelitehdas)

Ny Tid, Astra och Ikaros på Åbo Gröna Vänsters Vänstervindar. (på/i Turku, Finland)

Ny Tids chefredaktör Janne Wass om #dammenbrister: "Det internationella genomslaget av #metoo-kampanjen är, som Ylva Perera skriver i ett blogginlägg på Svenska Yle, ”svindlande”. . Eller som min kollega på Ny Tid uttryckte saken: ”Det här är inget mindre än en revolution”. . Inget är ändå hugget i sten. Nu har dammen brustit, men för att flodvågen ska få önskad effekt, krävs att den kanaliseras rätt, och inte bara rinner ut i sanden. Ur ett långsiktigt perspektiv handlar det om att den manliga, patriarkala kulturen och traditionen måste förändras. Det här sker inte över en natt, och kräver ett genomgripande arbete, man kan till och med använda ett så dammigt ord som kulturfostran. Män måste börja ta ansvar inte bara för sitt eget, utan också andra mäns beteende, och det är det som avses då det talas om en kollektiv skuld eller ett kollektivt ansvar. . Vidare handlar det om hur det momentum som nu har skapats förvaltas i framtiden. I #dammenbrister-uppropet vänder sig de undertecknade till beslutsfattarna och kräver resurser och kompetens för att förebygga och motarbeta sexuella trakasserier och övergrepp, samt att man gör städer (man får väl anta att även landsbygden här inkluderas) där flickor och kvinnor kan känna sig trygga. I sig är det här klara och tydliga mål. Men då man går in på hur begreppen ska tolkas och vilka konkreta åtgärder som ska tas för att de här målen ska uppnås, blir det, som alltid i politiken, komplicerat. Hur mäter man trygghetskänsla och hur mycket trygghetskänsla behövs för att resultatet ska vara acceptabelt? Hur mycket resurser är nog för att motarbeta övergrepp och vilka är de rätta åtgärderna? Fler skyddshem, fler poliser på gatorna, genusundervisning i skolorna, könsneutral uppfostran, strängare straff för förövare, mer övervakningskameror, eller mer pengar till arbete för pojkars psykiska välmående? . Dessa är politiska beslut, och om de ska drivas igenom, måste den rörelse (för det kan man väl ändå kalla det?) som nu uppstått också lyckas enas om vilka de rätta tillvägagångssätten är." . LÄS MER: http://www.nytid.fi/2017/11/dammen-brast-vad-hander-nu/ . . #NyTid #feminism #astra

Läs Ny Tids intervju med Augustpristagaren Johannes Anyuru! . "– Arbetarlitteraturen nuförtiden har nästan ett element av klassförräderi. Inte direkt förräderi men man känner sig inte som en del av arbetarklassen. Det fanns en speciell tid på 1900-talet när man kunde skriva litteratur och förbli en del av arbetarklassen. Jag tror inte att man kan det längre – sett från arbetarklassens ögon, från sig själv, och från etablissemanget. . Dagens litteratur bör dock inte vara för hastig att mäta sig med 1900-talets, eftersom det riskerar att ge en för snäv bild av vad som ska inkluderas i begreppet arbetarlitteratur. . – Jag tycker att det som ofta kallas för invandrarlitteratur är arbetarlitteratur, och att man gör den en otjänst när man kallar den för invandrarlitteratur eftersom det är ett så apolitiskt begrepp. Likväl hade den gamla litteraturen en materiell grund för skapandet som saknas i dag. Den hade en egen rörelse och offentlighet. . – Jag tror att det skulle vara nödvändigt att bygga upp en motoffentlighet som inte handlar om att bli älskad av borgerliga kultursidor. När jag håller skrivkurser och dylikt i förorter träffar jag arbetarungdomar, och där finns ingen som helst känsla av att det finns någon tidning eller något medium som uttrycker deras begär och tankar eller säger något om deras värld. . Text & foto: Fredrik Österblom. . LÄS MER: http://www.nytid.fi/2014/06/de-blomster-som-i-klassamhallet-bor/ . Läs också vår tidigare interju med Anyuru, gjord av författaren Johanna Holmström: http://www.nytid.fi/2009/05/mangkulturalismen-som-postrasistiskt-uttryck/ . . #augustpriset #johannesanyuru #NyTid @fredrikviking

I vårt temanummer om arbetarrörelsens betydelse under Finlands 100 år, har vi intervjuat veteranen Lea Johansson som växte upp i ett arbetarhem i Dalsbruk under 1920-talets fruktansvärda fattigdom. Johansson är en av de få aktivister som minns tiden före kriget, och aktivt var med då arbetarrörelsen byggdes upp i slutet av 1940-talet. . "Det var inte bara de gamla som hade det illa ställt före kriget. Under början av 1900-talet var det mer regel än undantag att också barn arbetade på fabriken efter skolan. Talve skriver att pojkar så unga som 8 år jobbade som springpojkar, och åtminstone in på 1930-talet arbetade 11-12-åringar med att ”springa med järnet”, det vill säga gripa tag i järntråden med tång då den pressades ut från valsen och flytta över den till den trådvinda som den sedan virades på. Majoriteten av arbetarna var pojkar och män, men det fanns också rikligt med arbete för kvinnor och unga flickor med de mindre fysiskt krävande och specialiserade arbetsuppgifterna. . – Jag började som 14-åring arbeta på nattskifte i tråddrageriet, där vi lyfte galvaniserad tråd in i en maskin, säger Johansson. . – Och man skulle akta så inte fingrarna kom i kläm, för då blev man av med dem. Jag jobbade där med din farmor då hon miste fingrarna på ena handen. . Min farmor Doris Wass, född Hellström, ville aldrig tala om hur hon förlorade två fingrar på den ena handen. Passande för denna artikel är kanske att det uppenbarligen handlade om bristande arbetssäkerhet på fabriken." . /../ . "Jag frågar upprepade gånger, med lite olika formuleringar, vad det var som drev henne, vad som drev Rudolf, och vad som var motivationen bakom engagemanget inom Dalsbruks arbetarrörelse. Svaret är alla gånger lika kort, och likadant. Det är inga marxist-leninistiska programförklaringar, inga revolutionära brandtal, inga snidade samhällsanalyser. Svaret kommer från ryggmärgen och är nästan hjärtskärande i sin enkla klarhet: – Att folk sku få det lite bättre." . LÄS MER: http://www.nytid.fi/2017/11/klassamhallets-barn/ . #NyTid #Finland100 #Suomi100 #arbete #dalsbruk #vänstern #vasemmisto

Ny Tids arkivskatter är ibland rätt otroliga. Zimbabwes långvariga diktator Robert Mugabe avgick från presidentposten 21.11.2017 efter en arméledd statskupp. Den före detta rebelledaren som störtat det brittiska kolonialstyret i landet som förr hette Rhodesia hade då suttit vid makten sedan han valdes till premiärminister i landets första fria val 1980. Mugabe var en uttalad marxist, och som frihetskämpe och ledare för vänsterpartiet ZANU-PF uppmärksammades han vid sitt makttillträde i vänsterpress världen över. Journalisten Magnus Bergmar skrev tillsammans med fotografen Mats Öhman en rad artiklar för Ny Tid från Zimbabwe på våren 1981, och fick bland annat en intervju med den nytillträdde premiärministern Mugabe. Ny Tid återpublicerar intervjun från 30.4.1981 på webben: http://www.nytid.fi/1981/04/robert-mugabe-i-ny-tid-intervju/. . . #zimbabwe #mugabe #nytid (på/i Ny Tid)

"För mig är socialdemokrati uttryckligen kombinationen av socialism och demokrati, det är en helt grundläggande fråga", säger vänsterveteranen Folke Sundman i Ny Tids temanummer om arbetar- och vänsterrörelsens betydelse i det 100-åriga Finland: "– I slutet av 60-talet och början av 70-talet öppnades våra ögon för det som skedde i världen – Vietnamkriget och frågan om solidaritet. Det var en helt ny våg som vi levde med då och kom att prägla hela årtiondet. – Engagemanget kändes meningsfullt. Vi hade initiativet, så att säga. Radikaliseringen ledde också till en massa överdrifter, speciellt inom studentpolitiken, som enligt Sundman skapade en slags motreaktion på 80-talet. Denna motreaktion uttryckte sig främst genom en kraftig nedgång i antalet medlemmar i så gott som alla ungdoms- och studentorganisationer. – För min egen del tröttnade jag helt enkelt, främst på maktkampen mellan och inom olika organisationer som var alltför långt driven och hade alla möjliga mindre älskvärda biverkningar." . Foto: Karl Vilhjamsson. . LÄS MER: http://www.nytid.fi/2017/11/aktivismen-som-karriar/ . . #NyTid #SDP #demarit #vänstern #klass #vasemmisto

I det nya numret av Ny Tid granskar vi den finländska vänster- och arbetarrörelsens betydelse för det 100-åriga Finland, ur ett finlandssvenskt perspektiv. Läs till exempel artikeln om hur kommunisterna förespråkade en finlandssvensk stat, med stöd i Stalin. . "Sin förankring hade den folkdemokratiska minoritetsnationalismen i marxistisk-leninistisk teori, främst i verket Marxismen och den nationella frågan från 1913 av Josef Stalin. Under mellankrigstiden tillämpade de finländska kommunisterna teorin med entydig innebörd för frågan om Svenskfinland – exempelvis av Otto Wille Kuusinen, FKP:s de facto ledare på 1930-talet, som med hänvisning till Stalin konstaterade att finlandssvenskheten utan tvekan är en nationalitet, och förkastade synen på finlandssvenskarna som endast en språkgrupp inom den finska nationen. . I själva verket hade FKP redan på 1920-talet överträffat SFP i deras kärnfråga. I sitt partiprogram skrev kommunisterna att finlandssvenskarna inte endast bör ha rätt till territoriell autonomi inom den finska statens ramar, utan även rätt att helt och hållet utträda ur denna stat om de så önskar. I det hypotetiska, självständiga Svenskfinland skulle demokratiseringen vara närmare till hands – SFP och borgerligheten skulle förlora sin självklara ställning som det svenska språkets försvarare, och arbetarna skulle kunna rösta enligt sina klassintressen istället för att låta språkfrågan styra deras val. . I den folkdemokratiska utopin skulle socialismen inte bara försäkra finlandssvenskhetens fortlevnad, utan förstärka dess livsvillkor, låta den finlandssvenska nationaliteten frodas." . . #NyTid #suomi100 #finland100 #vänstern #vasemmisto

#Repost @mflowman ・・・ Lasse Garoffs briljanta Brun tid-serie om Det tillräckligt goda samhället , "yttrandefrihet och representation " @ny__tid . Trés Sipiläesque!

Tigerns verksamhetsutskott diskuterar patriarkatet! # #NyTid #tigern #patriarkatet (på/i Kaisla)

Ett nytt nummer av Ny Tid är ute! Vårt bidrag till #Suomi100 #Finland100 är att påminna om arbetar- och vänsterrörelsen betydelse för byggandet av välfärdsstaten. #klass #vänstern #vasemmisto #NyTid (på/i Ny Tid)