Tumgik
#peyi
kairoverexo · 8 months
Text
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
33 notes · View notes
spawn-universe · 4 months
Text
Spawnuary Covers
By Manu Siva
Tumblr media
Cover By Felix Icarus Morales
Tumblr media
Cover By Gaspare Orrico
Tumblr media
Cover By Francesco Iaquinta
Tumblr media
Covers By Noval N. Hernawan
Tumblr media Tumblr media
Cover By Alex Kotkin
Tumblr media
Cover By Thieu Quang
Tumblr media
Cover By Jerome E. Jagonia
Tumblr media
Cover By Peyi Peyi
Tumblr media
Cover By Shawn Coss
Tumblr media
10 notes · View notes
haitilegends · 1 year
Text
Watch "Ayiti bel fanm-Sidon JOSEPH" on YouTube
youtube
2 notes · View notes
juno7haiti · 2 years
Text
Le parti PLANSPA condamne le mouvement pays lock, le pillage et les violences
Le @PATIPLANSPA condamne le mouvement pays lock, le pillage et les violences.- #Juno7 #J7Sep2022
Le parti politique PLANSPA condamne le mouvement pays lock, le pillage et les violences. Le parti politique PLANSPA, dans une note de presse signée de Yannick Mezil Lhérisson, a condamné le mouvement pays lock, le pillage et les violences enclenchées à la suite de l’annonce par le gouvernement de l’ajustement des prix des produits pétroliers à la pompe. Le parti PLANSPA a énuméré une liste de…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
piononostalgia · 7 months
Text
youtube
« Jenes Peyi »
Nicolas Babin
4 notes · View notes
sou-ris · 10 months
Text
6.22.23 Prompt(s):
How many colors are in the rainbow? What are they?
• Se sèt koulè nan lakansyèl la. Wouj, zoranj, jòn, vèt, ble, mòv ak yon koule antre ble ak mòv rele tankou flè rele digo.
What colors are on your national flag?
• Drapo nasyonal m genyen koulè wouj, ble ak blan. Li gen senkant ètwal tou.
What's the best color for a car?
• Gri se yon koulè pi bon pou yon machin.
What's the best color for a house?
• Blan oubyen ble se pi bon koulè yo pou lakay. Mwen te poze kesyon sa pou zanmi m epi li te di m lakay ki gen brik wouj fonse se miyo.
What color is money in your country?
• Lajan se koulè vèt nan peyi m. Pa genyen lot koulè tankou lòt peyi.
6 notes · View notes
growninhaiti · 1 year
Photo
Tumblr media
I’ve avoided making any posts about our country’s recent challenges. In the middle of a crisis, it’s easy to get stuck in the negative. But we can’t let ourselves do that. I know that we all want to see a Haiti where resources are managed in a way that benefits everyone. But I also know that there are many people who do not want resolutions to these issues. I know what it’s like to feel like you have no control over the situation and wanting to find someone else to blame but in order for us all to face this together and make a difference, we need to change our mindset about what’s possible in this moment. We need to start thinking about what WE can do NOW instead of waiting for someone else to do it for us. We need to make sure that we are building up our resilience and strength—so that when challenges arise, we can handle them with grace and dignity, instead of breaking down in fear. Let’s come together to find real solutions via a multifaceted approach. Everything is connected and no one part can improve without cooperation of the whole. Ayibobo! . . . Mwen te evite fè okenn post sou pwoblèm peyi nou. Nan mitan yon kriz, li fasil pou nou rete nan negatif. Men, nou pa ka kite tèt nou fè sa. Mwen konnen ke nou tout vle wè yon Ayiti kote resous yo jere yon fason ki benefisye tout moun. Men, mwen konnen tou ke gen anpil moun ki pa vle rezolisyon nan pwoblèm sa yo. Mwen konnen kisa sa ye pou w santi w pa gen okenn kontwòl sou sitiyasyon an epi w vle jwenn yon lòt moun pou w blame men pou nou tout fè fas ak sa a ansanm epi fè yon diferans, nou bezwen chanje mantalite nou sou sa ki posib nan moman sa a. Nou bezwen kòmanse reflechi sou sa NOU ka fè KOUNYE A olye pou nou tann yon lòt moun fè li pou nou. Nou bezwen asire nou ke nou ap ogmante rezistans nou ak fòs-pou lè defi yo rive, nou ka jere yo ak onè ak diyite, olye pou yo kraze nan laperèz. Ann met tèt ansanm pou jwenn solisyon reyèl atravè yon apwòch ki gen plizye aspè. Tout bagay konekte epi pa gen yon pati ki ka amelyore san koperasyon yo tout. Ayibobo! . . #growninhaiti #realchangestartsfromwithin #haiti #ayiti #manyhandsmakelightwork #unity https://www.instagram.com/p/Cl6tWTrOZ1v/?igshid=NGJjMDIxMWI=
11 notes · View notes
moneeb0930 · 1 year
Text
Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media Tumblr media
HAITI CARNAVAL | The Carnival of Haiti is one of the most anticipated events in the country. This cultural event usually takes place during the month of February in the capital or in other cities of Haiti. Each time, the carnival is organized according to a specific theme.
The carnival promotes culture, traditions, arts and crafts and showcases local culture such as: traditional dance and music, painting, sculpture and giant paper masks
HAITI KANAVAL | Kanaval Ayiti se youn nan evènman ki gen plis atant nan peyi a. Evènman kiltirèl sa a an jeneral fèt pandan mwa fevriye nan kapital la oswa nan lòt vil ann Ayiti. Chak fwa kanaval la òganize selon yon tèm espesifik.
Kanaval la fè pwomosyon kilti, tradisyon, atizay ak atizana epi montre kilti lokal tankou: dans ak mizik tradisyonèl, penti, eskilti ak mas jeyan an papye.
8 notes · View notes
beauclesca · 1 year
Photo
Tumblr media
Pou Mika renmen peyi l’ nan pwen sa a, epi pou fineray li fèt nan peyi blan ? 🥲 #mika #mikaben #ripmikaben #ripmika #michaelbenjamin #oupati #nwèltritès #rip (at Rahway Park) https://www.instagram.com/p/CktnSKsuNBO/?igshid=NGJjMDIxMWI=
3 notes · View notes
deadassdiaspore · 1 year
Text
Tumblr media
Matthew J. Smith, Ph.D. Smith se Konferansye Senior nan Depatman Istwa ak Akeyoloji nan University of the West Indies nan Mona, Jamayik. Li se otè Red and Black in Haiti: Radicalism, Conflict, and Political Change, 1934-1957 (2009). " Nan plizyè fason, Ayiti te antre nan epòk politik modèn li a ak Revolisyon 1946 la. Konfli koulè ak klas nan peyi a te vin pi apwofondi anba lidèchip Elie Lescot, ki te pran plas Prezidan Sténio Vincent an 1941. Lescot te dirije ak yon men fèm e tankou Vincent te konte anpil. Garde d'Haïti (ansyen jandamri a) pou l te kenbe dominasyon l, men li pa t kapab kenbe enpilsyon radikal yo te deklannche nan viktwa fòs alye yo an 1945. Jèn maksis ann Ayiti te enspirasyon anpil nan Revolisyon Ris la, Gè Sivil Panyòl, maksis fransè yo, André Breton ak mouvman sirealis la ak jenerasyon kominis ayisyen anvan yo, sitou powèt maksis la selebre Jacques Roumain, ki gen renome ak lejand te grandi apre lanmò toudenkou li an 1944.
Defi revolisyonè nan pwennvi yo, etidyan maksis sa yo, ki gen ladann ekriven don Jacques Stephen Alexis, René Depestre, ak Gérald Bloncourt, te non sèlman ajite pa elit abi pouvwa politik, men tou, entèferans nan peyi Etazini nan politik ak ekonomi Ayiti. pandan GMII. Nan edisyon Nouvèl Ane 1946 nan ògàn yo La Ruche, yo te mande pou yon reoryantasyon dramatik nan politik ayisyen an ak yon fen nan diktati an Ayiti. Fèmti fòse Lescot nan laprès te pouse yon pwotestasyon etidyan an mas ki te dirije pa manm kolektif La Ruche. Nan kèk jou, manifestasyon etidyan an te vin tounen yon gwo grèv nan tout peyi a. Yon Lescot dekouraje te oblije demisyone.
Apre "Revolisyon 1946" Ayiti te fè eksperyans yon peryòd gwo aktivite radikal. Pou la pwemye fwa nan listwa peyi a, te gen yon rafal jounal radikal ak plizyè douzèn pati politik ki te fòme, ki gen ladan plizyè enpòtan pati gòch. Pami yo te gen yon Parti Communiste Haïtien (PCH) ak Parti Socialiste Populaire (PSP) ki te reviv. PSP a te dirije pa ansyen alye Roumain e li te gen pi fò koneksyon ak gwoup maksis nan Kiba, Repiblik Dominikèn, ak Etazini.
Men, se gwoup noiriste yo ki te gen pi gwo enfliyans an 1946. Radikalis noiriste te dwe anpil nan ekspansyon konsyans nwa nan ane karant yo ak devlopman an reta nan yon mouvman travayè an 1946. Figi dirijan nan mouvman travayè a ak nan mouvman travayè a. epòk pre-Duvalier te san dout Daniel Fignolé. Fignolé se te yon jèn pwofesè matematik ak ekriven ki te soti nan yon orijin riral pòv, li te yon oratè ki te gen yon don ekstraòdinè ak yon apeti fenomenn nan mitan majorite vil yo nan Pòtoprens. Aparisyon Fignolé sou sèn politik la an 1946 te atribiye a abilite inik li pou pwofite enkyetid majorite ayisyen yo nan diskou dramatik ki te bay an kreyòl.
Ekriven Noiriste yo te konsidere Fignolé kòm yon egzanp sou espwa yo ak gwo swiv li te wè l kòm yon sovè anba dominasyon politik boujwazi a. Pati Fignolé a, Mouvement Ouvrier et Paysan (MOP) te fòme an 1946 e li te vin pi gwo òganizasyon travayè nan listwa Ayiti. Malgre mayetis Fignolé a, ak ajanda radikal maksis yo, Etazini ak Garde d'Haïti, te rete pi gwo pouvwa an 1946. Sou direksyon Garde yo te òganize eleksyon 16 out e sa te lakòz viktwa. Dumarsais Estimé, yon depite nan Verettes ak senpati noiriste. Administrasyon katran Estimé a te pwouve se youn nan pi pwogresis nan ventyèm syèk la." " Gérald Bloncourt, Jacques Stephen Alexis, ak René Depestre, ak zanmi. Nan Unité, vol. 2, no 9" Sous : http://islandluminous.fiu.edu/part09-slide14.html http://www.dloc.com/UF00072338/00011
2 notes · View notes
haitilegends · 1 year
Text
Tumblr media Tumblr media Tumblr media
🎥 Yesterday's Haitian Heritage Celebration at LoanDepot park was made even more special by the stunning performance of Haitian Vocalist Fatima Altieri, who beautifully and devotedly sang the Haitian National Anthem "La Dessalinienne “. The Marlins secured a triumphant victory over the Washington Nationals, with a score of 4 to 3, making the occasion all the more unforgettable.
#Haitilegends
_____________
Interview:
🎥"Fatima te Chante “ La Dessalinienne “ nan Marlins Baseball Stadium Pou te Reprezante Peyi a" on YouTube
https://youtu.be/qkM2fdUSrsk
_______________
Stay connected with us | Twitter, Instagram, Facebook | Linktree
https://linktr.ee/fatimaaltieri
______________
Haitian American Chamber of Commerce
https://instagram.com/haamchamber
https://linktr.ee/haitilegends
______________
See you Next Year!!!!
https://www.mlb.com/marlins/tickets/specials/haitian-heritage-celebration
_____________<
Tap/Click:
🇭🇹🇭🇹🇭🇹🇭🇹🇭🇹
#FatimaAltieri
#marlinsbaseball
#loanDepotpark
#HaitilegendsSports
#HaitilegendsRisingStars
#HaitilegendsWomen
#womeninmusic
#WomeninmusicHL
#LaDessalinienne
#Desalinyèn
#HaitianNationalanthem
#HaitianHeritageMonth
#HaitianFlag
#patrimoine
#FetDrapo
#HAAMCC
#haamcc10
#HaitianAmericanChamberofCommerce
#HaitilegendsEvents
#HaitianFlagDay (#May18)
#Bravo! 👏🏽👏🏽👏🏽👏🏽👏🏽
#lunionfaitlaforce
#Iamgabrisan
5 notes · View notes
juno7haiti · 2 years
Text
La grogne populaire continue, l'aire métropolitaine de Port-au-Prince toujours bloquée par des barricades
#Haiti: la grogne populaire continue, l'aire métropolitaine de Port-au-Prince toujours bloquée par des barricades.- #Juno7 #J7Sep2022
La grogne populaire continue, la zone métropolitaine de Port-au-Prince toujours bloquée par des barricades. Depuis le lundi 12 septembre 2022 dans l’après-midi, la région métropolitaine de Port-au-Prince connaît des journées de tension. Des gens protestent contre l’ajustement des prix du carburant. Durant ces journées de mobilisation, les axes routiers de la capitale haïtienne sont bloqués par…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
aktya24 · 2 years
Photo
Tumblr media
jwè baskètbòl Ameriken an, doub chanpyon olenpik la, plede koupab de tout akizasyon li yo , pandan yon odyans sou pwosè li a, jedi 7 jiyè 2022. Lajistis Larisi akize li pou angaje nan "trafik dwòg", pini pou dizan prizon, li te prezante nan peyi a, ak yon vaper akonpaye pa katouch ki gen Cannabis. https://www.instagram.com/p/Cf1okqbOq3d/?igshid=NGJjMDIxMWI=
2 notes · View notes
drtaika · 2 years
Photo
Tumblr media
🔴IJANS🔴 🔔Lè a rive pou nou pase kwa sou divizyon pou tout bon, paske si nou vle genyen yon peyi, linyon an pa yon opsyon men yon obligasyon. 🇭🇹konpatriyòt Ayisyen, poukisa nou kite nou distrè sou sa ki pi enpòtan epi n ap batay pou bagay ki pa ka fèt san nou pa sou pouvwa? 🇭🇹Anpil nan nou ap gaspiye enèji nou nan goumen pou koulè oswa jou nou selebre drapo. 🇭🇹 Gen nan nou ki ap bay enèji nan kritike sak pa bon sèlman. 🇭🇹Gen nan nou ki ap goumen pou espirityalite ki se yon desizyon pèsonèl. 🇭🇹 Gen nan nou ki bay enèji nan kouri dèyè lòt ki fèt nan peyi a men nou pa konsidere kòm pitit peyi a. 🇭🇹Gen nan nou tou ki sèlman la pou pale sou aktyalite men ki pa fokis nan chèche solisyon depi nan rasin pwoblèm yo. 🇭🇹Gen nan nou tou ki fokis sou manti y ap ban nou sou listwa peyi nou. Pa gen youn nan sa n ap goumen la yo k ap ka reyisi si nou pa nan mitan moun ki ap dirije peyi a. 👉Si nou tout sa yo ki divize nan estrateji pou chanjman peyi nou te ini pou nou nan pozisyon pou pran desizyon pou peyi nou, yon sèl manda t ap sifi pou mete lòd nan tout dezòd ki genyen. 📣📢Apèl la jodi a se pou tout moun ki vle chanjman yo ini nou pou nou pran dominasyon sou peyi nou, konsa se nou ki ap deside, fè lwa, amande konstitisyon, ekri listwa nou epi ogmante patriyotis atravè ledikasyon ak pwogram pou peyi nou. #haitianflagday #haitian #haiti #haitienne #haitien #evexiakreyòl https://www.instagram.com/p/CdtZH6nuB2a/?igshid=NGJjMDIxMWI=
2 notes · View notes
sovoainter · 5 days
Text
Ant Zile ak Zile, Konkou foto
SOVOA INTER konkou foto  Je Ayiti / Rega Zile Kanari yo Soti nan Achipèl tonbe nan Achipèl Ant Karayib la ak Zile Kanari yo Deskripsyon / Tèm konkou: Slogan: Gade / Wè / Fè lòt wè Gade  Nan kad pwojè echanj kiltirèl miltidisiplinè Kore Lakay ant Espay ak Ayiti, SOVOA INTER ak plizyè lòt enstitisyon piblik ak prive nan tou de peyi yo mete tèt yo ansanm pou reyalize seri pwojè sa a ki soti…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes