Tumgik
#Hållbart fiske
atsvensson · 2 years
Text
Greenpeace och deras pajaskonster
Greenpeace och deras pajaskonster
När fiskbestånd fiskas maximalt innebär det att de är hållbart fiskade. 67% av världens fiskbestånd fiskas under eller i enlighet med maximalt hållbart uttag (MSY). 67% av världens fiskbestånd är alltså hållbart fiskade. När Greenpeace genom sin kampanjledare för jordbruks- och havsfrågor Sandra Lamborn påstår att 90% av världens fiskbestånd är utfiskade eller maximalt fiskade så både ljuger de…
View On WordPress
0 notes
Text
Tumblr media
Se Instagram Kolja med medelhavsröra [Recept ⬇️] 🦈 Jag kan stolt meddela att jag blivit utvald att samverka med en kampanj från Europeiska kommissionen @eukommissionen @ourocean_eu (DG MARE) Det är extra roligt då jag tycker det är gott med fisk och skaldjur. Samtidigt som jag delar deras synsätt på att säkerställa havens resurser. Denna kampanj från Europeiska kommissionen är uppmuntrar till att njuta av fisk och skaldjur på ett hållbart sätt. Och som del av kampanjen finns en tävling med fina priser där du visar upp ditt enkla och hållbara recept med sjömat. För fisk är inte bara nyttigt, det är även otroligt gott. Många tror att fisk är svårt att tillaga, men låt oss tillsammans bevisa motsatsen. Tävlingen 3 vinnare får en kupong värd €300 på valfri fisk- & skaldjursrestaurang. 3 ytterligare vinnare får en korg med fisk- och skaldjur värd €200 (inkl. fraktavgifter) För att delta måste du • lägga upp en reel eller en post med ett fisk- eller skaldjursrecept på Instagram • Använda hashtaggen #TasteTheOceanContest, tagga @ourocean_eu från en offentlig profil och dela inlägget i story Du kommer hitta samtliga regler på @ourocean_eu Tänk på att välja miljömärkt fisk och skaldjur med hjälp av att leta efter MSC märkning. Variera gärna men undvik hotade arter genom att hålla dig uppdaterad. Då vet du att det är hållbart du köper. Exempel på fisk som du oftast kan välja med gott samvete: Östersjön: spätta, skarpsill Nordsjön: kolja, vitling Här är mitt bidrag till tävlingen: 🛒 Ingredienser 500 g kolja 4 vitlöksklyftor, finhackade 2 röda lökar, hackade 1 zucchini, tärnad 1 frp cocktailtomater Oliver 2 msk hackad persilja Musselpulver Olivolja Salt & Peppar Chiliblandning med fänkål + basilika & timjan Bulgur 🔪 Tillagning Skölj och koka bulgur ⏲ Stek lök och zucchini i en stekpanna ⏲ Peppra och häll i tomater och musselpulver ⏲ Blanda ner oliver, persilja och chiliblandning ⏲ Lägg fisken i en ugnssäker form och häll över röran ⏲ Kör fisken i airfryern i 205° i 16 min 🛎 Servera fisken med medelhavsröran och bulgur 🍽️ #sjömat #blåproteiner #fiskochskaldjur #blånäring #hållbart #kolja #fisk #fisktillmiddag #hållbartfiske #hållbaraval #ad http://dlvr.it/T5bF1R För mer
0 notes
styrketrappan · 2 years
Text
Lär dig älska fisk och skaldjur för en stark hälsa
Tumblr media
Fisk och skaldjur innehåller bra fetter, mycket näring och är rena godiset för hjärnan. Så lär dig älska dessa havets frukter ❤Per Innehållsförteckning- Fisk och skaldjur innehåller bra fetter Fisk och skaldjur innehåller bra fetter Fisk innehåller generellt en hög andel fleromättade fetter, såsom omega 3. vilket är bra för hjärt- och kärlsystem samtidigt som det är godis för hjärnan. Fisk och skaldjur innehåller bra näringsämnen Vi behöver få i oss vitaminer, exempelvis vitamin D, för att må bra. Något som fisk innehåller Fisk och skaldjur är hållbart om vi tänker rätt Krasst kan man säga att fisk är bra, det som ibland är mindre bra är sättet fisken föds upp och fiskas. Utan att lägga nån vidare värdering tycker jag du ska tänka på att fisk, i Sverige, ska vara MSC- eller KRAV-märkt så du vet att fiskemetoden trålning undvikits. Tittar vi på skaldjur gäller samma sak där att så länge vi tänker på att göra medvetna val med småskalig produktion där djuren äter det som finns i vattnet, utan tillsatt foder, så blir det lite mer hållbart. Några frågor och svar Vilka fiskar ska jag äta? Blanda gärna mellan vita fiskar som torsk och spätta och färgade fiskar som lax och makrill så du får i dig olika typer av fisk med olika näringsämnen. Är det nåt jag ska tänka på när jag tillagar fisk? Ja, den ska vara helt färsk om den kommer direkt från sjö eller hav och du tillagar den varmt. Ska du äta den rå/gravad ska den vara fryst i åtminstone 3 dygn för att vissa parasiter ska ha dött, och det gäller främst vild lax men ta gärna det säkra före det osäkra. Vilka skaldjur ska jag äta? Kräftor, räkor och musslor av olika slag tycker jag kan vara lite gött. Är det nåt jag ska tänka på när jag tillagar skaldjur? Ja, samma som för fisk ska den vara så färsk som möjligt när du tillagar den och när det gäller musslor behöver du se att musslan öppnar sig vid tillagning så du vet att den lever. Read the full article
0 notes
samhalletsuger · 5 years
Text
SCB – Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Statistisk lägesbild 2019
¤ Sverige kommer inte att nå målet om noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. (Mål 13)
¤ Målet om hållbart nyttjande av hav och marina resurser kommer inte att nås till 2020. Problemen med övergödning, farliga ämnen, svaga fiskbestånd, främmande arter och påverkan på känsliga havsmiljöer kvarstår. (Mål 14)
¤ Det marina skyddet utgör 13,8 procent av Sveriges totala havsyta, inklusive den ekonomiska zonen. Sverige når därmed det globala målet om att skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena till 2020. (Mål 14) ¤ Förlusten av biologisk mångfald har inte hejdats och hastigheten med vilken arter försvinner har inte bromsats upp. Störst är risken för arter som är i behov av jordbrukslandskap och marin miljö. (Mål 15) ¤ Halterna av hårt reglerade miljögifter minskar långsamt i modersmjölk och blod i Sverige, medan halterna av ämnen som ännu inte reglerats, såsom långkedjiga PFAS, ökar. (Mål 2)
¤ Andelen besvärade från luft i bostaden respektive utanför bostaden var på ungefär samma nivå år 2015 som år 2007. Skillnaden är att fler vuxna än barn och fler kvinnor än män nu uppger att de besväras. (Mål 3) 
¤ Vattenanvändningen minskar generellt och är tydligast inom jordbruket: från 9 000 kubikmeter per miljon kronor i förädlingsvärde år 2005 till 6 000 kubikmeter år 2015. Även hushållens vattenförbrukning har minskat. (Mål 6 (...)
¤ Långtidsexponeringen för partiklar i omgivningsluften sjunker. Partiklarna kommer framför allt från långdistanstransporter från kontinenten. Exponeringen är avsevärt högre i södra än i norra Sverige, eftersom de södra delarna av landet påverkas mer av vindar från Europa. (Mål 11)
¤ Matavfallet minskade med 4 procent under åren 2014–2016. Hushållen står för 75 procent av matavfallet. (Mål 12)
¤ År 2016 låg mängden farligt avfall på 238 kg per person, jämfört med EU-genomsnittet 125 kg per person. Under åren 2010–2016 minskade den totala mängden uppkommet primärt farligt avfall med 13 procent i Sverige. (Mål 12)
¤ Den största delen av utsläppen från konsumtion utgörs av privatpersoners konsumtion av till exempel livsmedel och transporter. (Mål 12)
¤ Utsläppen av växthusgaser inom Sverige har minskat under åren, bland annat på grund av förändrade energikällor för uppvärmning av bostäder och fastigheter. Under de senaste åren har minskningen dämpats. (Mål 12)
¤ Under åren 2008–2017 minskade industrins stationära utsläpp av växthusgaser och inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser med 17 procent. År 2017 stod de för 64 procent av växthusgaserna. (Mål 13)
¤ Sverige uppfyller målet om att implementera internationella instrument för att motverka illegalt, orapporterat eller oreglerat fiske. (Mål 14)
¤ Under åren 2000–2015 har skogsmarkens utbredning sjunkit med 1 procent. Samtidigt har andelen skogsareal som skyddas av lag ökat med 19 procent. (Mål 15)
Listan ovan är ett citat från publikationen som du hittar här.
4 notes · View notes
louiseeklund · 2 years
Text
6 Januari 2020 Måndag
11:25
Den här tvättomatgrejen är så himla förödande.
11:29
De går inte att ställa in några inställningar och allt kostar.
12:03
Aha, jag trodde att det kostade 25 dollar att torka kläderna. Men maskinerna laddas med 25cent och så får man välja liksom. Rimligt.
12:19
Skulle inte dröja ut på tiden men råkade hamna på de enda caféet i trakten och de var himla mysigt, så det blev en bagel och en cappuccino.
12:22
Borde stationera mig själv här hela dagen.
12:26
Otroligt äcklig kaffe och jag undrar varför inte Adam vill hänga med mig. Kan inte skriva ännu en gång. Han vet att jag drar så det är upp till honom nu.
12:27
Chattade lite med Malin nu och fick perspektiv. Hon dejtar en fisk nu och hon tycker att han är alldeles för klängig. Jag måste träffa någon som klarar av klängighet. Tror inte han kanske gör det.
12:29
Själva bageln var god men Cramcheesen långt ifrån. 
12:30
Mina skolkamrater är tillbaks i Gerlesborgs och det ger mig mild panik. Känner inte att jag hör hemma med dem. Vill att skolperioden ska ta slut så att jag kan flytta hit.
12:33
Hur kan det vara så äckligt? De har en fantastisk baristamaskin.
12:34
De är för att få oss att häva i socker. Det blev genast hållbart då. Illa.
12:36
Varenda jävel är sjuk i den här staden
12:48
Oatly finns här. Så stolt!
13:54
Jag åker till MoMA! Att jag inte kom på de tidigare! Hinner knappt vara där! Innan de stänger..
15:02
Den enda personen jag köpt något till här, är Mormor. 
15:03
Inget vidare kul, men ack.
15:03
Fyra små grejer 
15:04
Hoppas hon blir lite glad.
15:25
Fick panik. Sprang in i en hiss som besökare inte har tillträde till, så jag kunde varken byta våning eller öppna dörrarna. Det var hemskt. Ville ringa på ringklockan, på hjälp. Alarm. Men jag förstod inte vilken. Som tur var tryckte någon upp hissen och tog mig tillbaka ner och ut. 
19:46
Är inne på baren. Känns väldigt hemlig.
21:10
Nu börjar swingen och vad hade fulla Louise gjort? Skrivit!
21:12
Hahahahhahahah älskar min metod att skicka sms. Slänger tummen på skärmen och ”råkar skicka”. Orkar inte. Jag skäms så.
22:13
Jag sa ”vad hade fulla-Louise gjort” och så skickade jag. Han kanske väljer att inget svara pga fylle-sms. Men troligtvis är jag bara för klängig för att ha något att göra med. Ingen förutom bartendern har pratar med mig och då bara några enstaka ord. Hade Lovisa varit här hade vi suttit med några Locals samt dansat. Mackanzey kom aldrig. Aja. Jag överlever. Jag njuter till och med 
22:36
”You always hurt the one you love”
23:06
Jag har typ absolut inget kvar att hämta här. Känner mig meningslös. Har skrivit och ritat non stop. Har inga ord kvar och handen värker. Slut i kropp och sinne.
23:09
Alla har kul utom jag. Ganska pinsamt.
23:09
Går efter det här setet.
0 notes
arashgilan · 4 years
Text
Är kontorens tid förbi och hur kommer jobbet se ut efter corona?
Tumblr media
Jag har i de senaste krönikorna skrivit om hur beteenden som varit självklara kommer att kännas väldigt märkliga post-corona, samt guldläget som nu infunnit sig med Cronoa att starta en digital produkt. Exakt vad som kommer ändras vet vi förstås inte men det är utan tvekan som med 11:e september att det finns ett före och efter allt detta. Redan nu börjar vi se fragment av det som komma skall och i denna krönika tänkte jag fokusera på hur kontorslandskapen förändras och kan komma att förändras radikalt.
Bakgrunden är given, pandemin har tvingat de av oss som kan jobba hemifrån att jobba hemifrån. Det i sig har förändrat spelplanen totalt och plötsligt på några veckor har videoplattformen Zoom ett större börsvärde än sju av världens sju största flygbolag (Soutwest, KLM, Lufthansa, IAG, American Airlines, Delta och United) kombinerat. Men tanken har hela tiden varit att vi ska jobba hemifrån tills det blivit bättre. Röster har hörts om hur detta kan komma att förändra kontorslandskapet, men många trodde nog inte på en så radikal förändring, så tidigt. Men plötsligt händer det, den 12:e maj annonserade Jack Dorsey att Twitter anställda kan få jobba hemifrån för alltid om de så vill. Samma dag twittrade jag att ”Twitter är den första giganten och många kommer att följa efter. Fastighets och arbetsmarknaden kommer således drastiskt att förändras de närmsta åren”. Men det gick fortare än vad jag trott, för ganska snabbt följde Coinbase efter, i veckan meddelade Shopify att de gör samma sak och igår öppnade storebror Facebook upp för samma sak, men i en successiv ordning.
Därmed är domino-brickorna i rullning och ett digital kontorslandskap som få kunnat förutse så tidigt är i verket. Den snabba enkla analysen är given, fastighetsmarknaden kommer aldrig mer bli sig lik och finansiellt tordes det svida för fastighetsägare förstås men det finns mer att hämta här. Det är även så att politiker i regioner med många storbolag börjar känna sig väldigt nervösa inför förändringen, då risken blir enorma skatteunderskott på grund av att tusentals höginkomsttagare plötsligt får för sig att flytta till en helt annan del av landet, eller varför inte en helt annan del av världen? Varför ska jag betala miljontals kronor för en minimal lägenhet i en överbefolkad storstad när jag kan få ett stort hus med sjöläge ute i landet? Frågan är inte bara relevant och sätter fruktan i politiker i San Fransisco och Kalifornien, men borde redan nu vara ett uppvaknande för Stockholm.
Det är givet att det finns ekonomiska vinningar för företag genom att inte behöva hyra gigantiska ytor centralt beläget i storstäder men det som intresserar mig på djupet i denna förändring är det Marc Zuckerberg var inne på i och med annonseringen av nyheten.  
“VR and AR is all about giving people remote presence,” sa Zuckerberg. “So if you’re long on VR and AR and on video chat, you have to believe in some capacity that you’re helping people be able to do whatever they want from wherever they are. So I think that that suggests a worldview that would lead to allowing people to work more remotely over time.”
Facebook investerar redan miljarder i framtidens teknologi genom AR, VR samt video och Zuckerbergs ide här verkar vara att distansarbete kan accelerera den innovationen. Jag tror att han är något på spåret. Innovation sker bäst när det krävs som mest. Förenklat så kan du inte komma på nya idéer kring fiske om du inte fiskar en hel del. Samma sak gäller distansarbete, för att kunna ta verktygen som krävs (VR, AR och Video) till nästa nivå krävs det att du på riktigt vet vad som behövs i användandet. Att du själv känner behovet och ser det som saknas.
Det som sker nu med distansarbete kan bli en lika radikal förändring av affärsvärlden som lanseringen av iPhone, då det handlar om så mycket mer än fastigheter och kontor utan om nytt sätt att va innovativ och samarbeta. Det kan komma förändra allt från hur vi bygger organisationer till hur vi designar produkter. Men kommer det att hålla är den stora frågan? För visst finns det farhågor och risker med det hela.
Personligen ser jag riskerna främst i två aspekter - det ena organisatoriskt och det andra mer utifrån individen. Första utmaningen är kulturbyggandet. Vi är i vår essens sociala varelser som bygger och skapar stämning genom fysiska interaktioner. Vad innebär det och hur påverkar det kulturbyggandet inom organisationer när vi ska bygga gemenskap genom videplattformar som Zoom? Är kultur och digitalt som olja och vatten eller kan man bygga kultur enkom genom digitala plattformar? Kultur har varit ryggraden för hela tech-eran och distansarbete kan kanske bli dess akilleshäl. Vad det kontorslösa samhället leder till är att anställa rätt kommer bli viktigare än någonsin, då du måste ha en absolut tillit till individens arbetsmoral även utan tillsyn.
Sett till individen är jag också tveksam till hur hållbart distansarbete verkligen är. Att vara i en arbetsmiljö funkar i enstaka dagar men att dag och ut jobba hemifrån gör att gränslandet för det som är hemma (fristad) och arbete suddas ut. När själen töms på det sättet påverkas inte bara produktivitet men även kreativitet och således även bolagens lönsamhet. Lösningen jag möjligen ser är att kontoren förändras radikalt, från en plats där vi arbetar till en plats för sociala samlingsplatser där medarbetarna när de behöver kommer in till och från. Väl på plats är all fokus på att bygga kultur och gemenskap. Ett öppet dygnet runt cafe där du i lugn och ro kan sitta ner och arbeta utan något krav kring stämpelklocka. Idén i sig är paradoxalt nog ett bra läge för aktörer som WeWork.
Det som är den stora usp’en med distansarbete - att kunna locka till sig talang vartsomhelst ifrån världen är även dess svagpunkt. Likväl som du kan attrahera talangen är talangen bara en dator och ett knapptryck bort från att byta bort dig till en annan arbetsgivare.
Hur framtiden kommer att se ut när det kommer till distansarbete vet förstås ingen, men jag tillåter mig själv att vara både skeptisk, men också lite optimistisk samtidigt.
0 notes
xperht · 7 years
Photo
Tumblr media
Woow detta måste ni läsa om ! Läs mer på www.xperhotelsandtable.wordpress.com @clarionhotel @clarionsign #clarion #clarionhotel #hotel #hotell #hotels #restaurang #hållbart #miljö #miljötänk #fiske #clarionsign #görmatengodare #seafood #fish #fisk
0 notes
whenyouareafeminist · 6 years
Text
“Jag har precis tittat på Vetenskapens Värld, säsong 26, avsnitt 17 som bland annat handlar om hälsosam mat och kosttillskott. Har hälsodrycker, kosttillskott, detoxprodukter och dyra “superlivsmedel” som gojibär verkligen någon effekt på vår hälsa undrar programledaren. Jag ska villigt tillstå att jag inte är en storkonsument av populärvetenskapliga TV-program men jag hade nog förväntat mig en annan nivå.
Innan vi tittar närmare på det som faktiskt undersöktes i programmet vill jag lyfta fram ett genomgående problem: varje undersökning i programmet omfattade endast fyra till sex personer och dessutom fanns det inte någon kontrollgrupp som kunde ställas mot försöksgruppen. Bara dessa två faktorer innebär att inget av det som sades i programmet kan sägas gälla några andra än dem som ingick i försöken.
I programmet menar en forskare att kosttillskott är helt onödigt och att en del kan öka risken för sjukdomar ex. lungcancer. Jag anser givetvis inte att det är onödigt med tanke på denna fakta. Däremot kan jag lova att i stort sett varenda studie som har gjorts görs på syntetiska isolerade kosttillskott som dessutom troligtvis är av mycket låg kvalitet. Det gör all skillnad i världen. Att äta en ekologisk färskt äpple är inte ohälsosamt men att äta ett besprutat mögligt äpple kommer att skapa ohälsa. Båda är äpplen men kommer att ge helt olika svar i kroppen. Det är samma för kosttillskott. En syntetisk isolerad form av exempelvis E-vitamin (dl-alfatokoferol) kommer troligtvis att öka risken för prostatacancer medan ett whole food-kosttillskott av E-vitamin (d-alfa, beta, gamma, delta tokoferol + d-alfa, beta, gamma, delta tokotrienol) tvärtom minskar risken. Båda är E-vitamin på burkens etikett men kommer att ge helt olika svar i kroppen. Transbetakaroten ökar risken för lungcancer men det gör inte hela karotenoidkomplexet. Detta missar programmet helt och hållet och detta är nyckeln till att förstå skillnaden på kosttillskott och kosttillskott.
Jag vill även citera forskaren Jim Griffiths på Council for Responsible Nutrition (CRN) i USA: ”När referensvärden är för låga ger det felaktig information om att konsumenten kan få alla näringsämnen de behöver från mat – det är helt enkelt inte realistiskt.” Varför säger han så? Det beror på tre faktorer:
Vi äter inte så sunt som vi tror att vi gör. 15 % av kaloriintaget kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Endast 20 % av befolkningen äter 500 gram frukt och grönt per dag och endast 30 % äter fisk två gånger per vecka.
Dagens livsmedel är mer näringsfattiga på grund av konstgödsling bland annat: Professor John Crawford är en internationellt erkänd forskare inom jord, växtnäring och mikroorganismer. Han skriver på bloggen World Economic Forum: ”En grov beräkning av den grad av förstöring av [mat]jorden som pågår i dag tyder på att vi har matjord kvar för cirka 60 år. Ungefär 40 procent av den jord som används för jordbruk runt om i världen klassas som antingen förstörd eller allvarligt försämrad. Det senare innebär att 70 procent av matjorden […] är borta. Odlingsmetoder som stjäl kol från jorden och gör jorden mindre robust samt mer näringsfattig leder till att [mat]jorden försvinner 10 till 40 gånger snabbare än vad jorden klarar av för att återhämta sig. Även den välskötta jordbruksmarken i Europa håller på att gå förlorad i en ohållbar takt.” Fokus har varit på att utveckla högavkastningsgrödor som kan överleva i sämre matjord. John Crawford konstaterar att om näringsämnena inte finns i jorden, finns de inte heller i vår mat. Sedan 1950-talet har USA genom det industriella jordbruket mer än fördubblat sin vete-, soja- och majsavkastning utan att mer landareal har förbrukats. Det industriella jordbruket och dess höga avkastning har möjliggjorts med hjälp av billigt oljebaserat bränsle, konstgödsel och bekämpningsmedel. Emellertid har det moderna jordbruket stor skadeverkan på luft, grundvatten, jord och biologisk mångfald. Större delen av världens spannmålsproduktion sker i monokulturer som minskar näringsinnehållet i grödorna och leder till att matjorden försvinner. En av de största studierna på området visar hur innehållet av en del näringsämnen har minskat i olika grödor mellan 1950 och 1999. Författarna till studien drar slutsatsen att den minskade näringshalten i växterna lättast förklaras av den kompromiss som skett mellan avkastning och näringsinnehåll. En annan undersökning visar hur mineralinnehållet i 20 grönsaker och 20 frukter minskat mellan 1930 och 1980. Vi får större avkastning per hektar och grödorna växer snabbare, men priset vi får betala för det är lägre näringstäthet. (Observera att grönsaker och frukter fortfarande har hög näringstäthet relativt sett.) Livsmedelsproduktionen måste öka med 70 procent för att kunna mätta all jordens befolkning år 2050 enligt rapporten State of the World 2012: Moving Toward Sustainable Prosperity från World Watch Institute. Hur ska vi få den ekvationen att gå ihop tillsammans med ett hållbart jordbruk och en hälsosam framtid för den enskilde individen, djur och natur? Svaret på den frågan ligger emellertid utanför den här texten.
Fler personer än någonsin tidigare har obalans i tarmfloran. Det finns exempelvis ökade bevis för att tarmfloran ingår i patogenesen för inflammatoriska tarmsjukdomar. Obalans i tarmfloran innebär att näringsintaget blir nedsatt.”
Källa
0 notes
atsvensson · 2 years
Text
Sej - ett billigare alternativ till torsk
Sej – ett billigare alternativ till torsk
Bild: NOAA FishWatch Public domain Sej (Pollachius virens), eller gråsej som den officiellt heter, är en storväxt torskfisk som kännetecknas av ett tydligt underbett och en färgteckning med mörka sidor och kontrasterande, ljus sidolinje. Dess närmaste släkting bleka (lyrtorsk) har ljusare färgteckning och mörk sidolinje. Totallängd 130 cm, vanligen 100 cm. Sej heter saithe (Storbritannien) eller…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
atsvensson · 2 years
Text
Forskarna vill fiska mer sill/strömming i Östersjön
Forskarna vill fiska mer sill/strömming i Östersjön
Majoriteten av de forskare som sysslar med fiskerifrågor och beståndsbedömningar i Sverige verkar tycka att det ska fiskas mer sill/strömming i Östersjön. Samtidigt vill de ha mindre kvot för skarpsill. ICES har föreslagit ökad kvot för sill/strömming i egentliga Östersjön och något minskad i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken).  Samtidigt föreslår de en rejäl minskning av…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
atsvensson · 1 year
Text
WWF om ålen - bra med bättre skydd men fiskestopp krävs
WWF om ålen – bra med bättre skydd men fiskestopp krävs
EUs fiskeministrar beslutade om förbud mot fritidsfiske på ål och förlängning av fiskestoppet från tre till sex månader. WWF välkomnar beslutet men är kritiska till att länderna själva kan välja tidsperiod. Sveriges ålfiske är ett av de största i EU. – De vetenskapliga råden är väldigt tydliga – inget fiske efter ål kan anses hållbart, i motsats till vad Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren…
View On WordPress
0 notes
atsvensson · 2 years
Text
Fiskeforum 2022 - första dagen
Fiskeforum 2022 – första dagen
Första dagen av Fiskeforum 2022 visade sig vara bättre än förväntat. Det var mindre gnäll över stora industritrålare än förväntat. Mer vetenskap och neutralitet. De tre föredragen om olika aspekter av hållbart fiske var väldigt intressanta. Hållbarhet Kerstin Johannesson hade dock inte riktigt hade klart för sig om hur fiskeriförvaltningssystemet fungerar. Öresund har ingen egen förvaltning.…
View On WordPress
0 notes
atsvensson · 2 years
Text
Fiskeforum 2022 - hållbarhet
Fiskeforum 2022 – hållbarhet
Fiskeforum 2022 syftar till att belysa och diskutera svenskt fiske ur ett hållbarhetsperspektiv. Ambitionen är att föra samman hela fiskenäringen och nyckelaktörerna i det system som påverkar utvecklingen av hållbart fiske i Sverige. Konferensen samlar yrkesfiskare, sportfiskare, husbehovsfiskare, fisketurismentreprenörer, fiskevattenägare, produkt- och destinationsutvecklare, finansiärer,…
View On WordPress
0 notes
atsvensson · 2 years
Text
Egentligen inget nytt i regeringens havsprogram
Egentligen inget nytt i regeringens havsprogram
Regeringen ha lanserat sitt havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram för perioden 2021-2027. Det handlar om mer än 2 miljarder i EU-pengar. Jämfört med tidigare program för perioden 2014-2020 är det inga större ändringar. Regeringens lansering är alltså egentligen rök utan eld. Det är mest ord och lite verkstad. Fortfarande innehåller programmet inget stöd till yrkesfiskare som vill bli mer miljö-…
View On WordPress
0 notes
atsvensson · 3 years
Text
Varför ljuger forskningssajten havet.nu
Havet.nu är en forskardriven webbsajt om hav, havsmiljö, fiskar och fiske. Det finns en massa intressant material på sajten men regelbundet ljugs det också hejdlöst. Nu senast i en artikel om alternativt foder till odlad regnbåge. I artikeln påstår de att 90% av världens fiskbestånd är överfiskade. Det är en mycket stor lögn och inte sant på något sätt och vis. Inte ens i närheten av sant. 80%…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes
atsvensson · 3 years
Text
Det danska fiskets miljö- och klimatvänlighet
Det danska fiskets miljö- och klimatvänlighet
DTU Aqua har uppdaterat sin rapport om fiskets miljö- och klimatpåverkan. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas, vilket redskap som används och på vilken sorts botten det fiskas. För vissa redskap och fisken finns dock inga uppgifter då antalet yrkesfiskare som sysslar med sådant fiske är för få eller av nån annan…
Tumblr media
View On WordPress
0 notes