annette michelson’s bokhyllor i hennes UWS lägenhet cirka 1976. (rest easy)

Ethan Hawke’s trave böcker som desillusionerad präst i Paul Schraders ‘First Reformed’. Vi har inga Mertonbrev inne, men titta på bokbörsen för andra korrespondenser .

Kris och kritik #11/12: Historiemetafysik och förfall

31/5, 19.00

Kris och kritik släpper ett nytt dubbelnummer med tema historiemetafysik och förfall. I numret diskuteras bland annat förhållandet mellan modernt förfalls- och framstegstänkande, termodynamikens historiemetafysiska konsekvenser, barockens historiesyn och ruinens dragningskraft. En stor del av numret vigs åt den i Sverige relativt okände tyske filosofen Günther Anders (1902–1992) vars tänkande tillgängliggörs genom en nyskriven text av Mårten Björk och två nya översättningar. Kvällen inleds med redaktörernas presentation av numret och fortsätter med ett kortare föredrag av Mårten Björk om Günther Anders. Medverkade i Kris och kritik 11/12: Günther Anders, Walter Benjamin, Mårten Björk, Thomas Burnet, Harmut Böhme, Georges Canguilhem, Fredrik Holmqvist, Reinhart Koselleck, Sebastian Larsmo, Rose Macaulay, Georg Simmel, Gáspár Miklós Tamás, Ana Teixeira Pinto.

För att de ville det: Kajsa Sundin i samtal med Kristofer Folkhammar

26/5, 16.00

"För att de ville det" är en roman om sex. Om hur vi gör det, vad vi skulle vilja göra, och vad som händer efteråt. En idéroman om kroppar och sorg, våld och omsorg, som utspelar sig mot bakgrund av en verklighet där kvinnor och fickor lär sig att vara uppmärksamma, ta hand om sig, frukta och vara försiktiga. Den 26 maj får Anti besök av författaren Kajsa Sundin, som samtalar om sin nyutkomna bok - och första roman - med Kristofer Folkhammar.  Om dominans och underkastelse, smärta och kontroll. Men, som Jenny Högström skriver i sin recension av För att de ville det, "Detta är inte bdsm som effektsökeri. Det är definitivt inte en JVVF-roman. Det är en roman som lika mycket handlar om sorg och om mänskliga relationer. Om att utsätta sig. Den är lite banal. Den är stilla. Den är vacker."

Tapeshavet: Gunnar D Hansson i samtal med Victor Malm

22/5, 19.00

Tapeshavet är en beteckning på en postglacial strandlinjeförhöjning vid Skagerack och Kattegatt under stenåldern. Detta hav som bredde ut sig under en period av värmeökning har givit namnet åt Gunnar D Hanssons nya bok, om vilken författaren samtalar med Victor Malm i Anti tisdagen den 22 maj. Tapeshavet belönades nyligen med Sveriges Radios Lyrikpris, för att boken "på snillrika strövtåg genom tiden och skriften vidgar tanken och öppnar upp svindlande perspektiv. Poeten sätter spaden i den bohuslänska myllan och gräver upp lager efter lager av historia, geologi, ekologi, bygdekultur och litteratur. Det är gränslös dikt som omfamnar alla former och bär sin encyklopediska lärdom lekande lätt. Här speglas skapelsen i ett snäckskal och villovägarna leder fram mot det mänskligas mysterier."

Superior Corruption: XF

18/5, 19.00

Hur ser en feminism ut som tar samtidens svindlade komplexitet och teknologiska acceleration på allvar? Ett förslag framförs i det Xenofeministiska manifestet, publicerat 2015 av Laboria Cuboniks och nu aktiverat i en svensk kontext. SUPERIOR CORRUPTION inleds med ett samtal mellan Diann Bauer och Cecilia Åsberg på Östervärns antikvariat och bokhandel - Anti (Höstgatan 37) 19:00 där tematiken från det Xenofeministiska manifestet presenteras och diskuteras. SUPERIOR CORRUPTION fortsätter med öppningen av en grupputställning på Delfi med verk av Angela Washko (US), Hanni Kamaly (NO) och Diann Bauer (UK). Delfi öppnar 20:00 (Ehrensvärdsgatan 16), ca 5 minuters promenad från Anti! 

Händelsehorisonten: Balsam Karam i samtal med Elise Karlsson

17/5, 19.00

Till Anti kommer Balsam Karam kvällen den 17 maj för att samtala om sin debut Händelsehorisonten, som tillkommit under en lång periods skrivande - de första fragmenten skrevs för tolv år sen -  tillsammans med sin redaktör, författaren och kritikern Elise Karlsson. 

Walden: Straub & Huillet (premiär för Antis filmduk)

11/5, 19.00

Danièle Huillet och Jean Marie Straubs verk präglas av tre centrala element: bearbetningen av den litterära texten, platsens politik och textens gestaltning. Texten iscensätts på platser som ofta har en koppling till själva texten eller bär på spår av politiska oroligheter, och den får liv genom att förkroppsligas av skådespelarna. Texten ska, liksom hos Brecht (en av de viktigaste referenspunkterna för Huillet & Straub), “inte skådespelas utan reciteras”; den ska inte vara så kallat naturlig eller verklighetstrogen, utan sann. Deras filmer bidrar härmed till att problematisera det som oftast förstås som litterära adaptioner. Genom dessa bearbetningar av litterära verk av författare som Böll, Corneille, Kafka, Pavese, Hölderlin och Vittorini har Huillet & Straub skapat något av efterkrigstidens mest singulära filmoeuvre. För Huillet & Straub handlar det om att respektera de element de arbetar med. De har utarbetat en konsekvent arbetsetik som rör allt från arbetets fördelning och relationen till medarbetare, till imperativet att arbeta med direktljud. Under kvällen kommer Martin Grennberger - en av redaktörerna från filmtidskriften Walden - att introducera Huillet & Straub och presentera tidskriftens senaste nummer (7-8) som innehåller en omfattande dossier kring parets arbeten.  Dokumentärfilmaren Peter Nestlers porträttfilm om paret, Verteidigung der Zeit (2006), samt några ytterligare kortfilmer kommer att visas.

Ur: Agnes Lidbeck i samtal med Ann Lingebrandt

4/5, 19.00

I tystnaden föll steg bredvid mina tunga steg under spända bukar bredvid mig i badet låg deras kroppar i vattnet som durken under seglet jag förtöjde mig i dem, i arvet som de förtöjt sig, med barn i buken som en köl

Överlevorna

27/4, 19.00

Vi önskar något vi sedan, hur vi än beter oss, inte kan ta tillbaka. Finns där, outtalad rest. Överlevorna, det går att få syn på dem överallt. Matilda Södergran är tillbaka med diktsamlingen Överlevorna, hennes femte, som "med en sällsamt kraftig melankoli går in i de dunklaste hörnen av tvivel, sanning och saga. Det som blir kvar när allting redan är förlorat kan vara en möjlighet, men det är inte ett löfte i Matilda Södergrans diktning, snarare en gnistrande strimma av hopp." Gör oss sällskap när vi firar i anti, med premiärläsning ur Överlevorna, besök och läsningar av poeterna Helena Boberg och Shadi Angelina Bazeghi samt livespelning av skivaktuella L.T. Fisk!

Jag hatar naturen

20/4, 18.00

det finns de som har läst massa om kärlek men jag har inte det jag har älskat utan att veta någonting // "Jag hatar naturen"  är Anna Axfors poetiska deklaration av vardagens förhöjda känslor: sommarens skoningslösa doft, revanschen på arbetsplatsen och markens vassa underlag mot nakna fötter. Den 20 april firas releasen i Anti med ostron, bubbel, synthpop av Ellinor Åslund/Selma on Ice och uppläsningar av ANNA AXFORS HANNA RAJS LUNDSTRÖM LOVISA FLINK EKÉUS & EMILIA HASSELQUIST LANGEFORS

I hjärtat av hjärtat av ett annat land

11/4, 20.00

För första gången i bokform utkommer nu författaren, konstnären, journalisten och feministikonen Etel Adnan på svenska med I hjärtat av hjärtat av ett annat land, i översättning av Iman Mohammed och Jenny Tunedal. Vi firar boksläppet med ett samtal mellan de båda översättarna, som läser upp ur och presenterar Adnan och skisserar den biografiska bakgrunden till hennes verk. Etel Adnan föddes 1925 i Libanon med föräldrar från Grekland och Syrien. Efter studier på Sorbonne flyttade hon 1955 till USA och San Franciscobukten. Hennes tidiga verk skrev hon på franska men övergick sedan till att främst skriva på engelska. Adnan säger själv att hon alltsedan protesterna mot Vietnamnkriget identifierat sig som en amerikansk poet och har vid ett flertal tillfällen prisats och omnämnts som den främsta arabisk-amerikanska författaren. Hon är idag bosatt i Paris. Adnan skriver experimentellt och språkligt utmanande med ett akut politiskt syfte, där hennes författarskap utgår från den kolonialiserade och kvinnans position och kretsar kring såväl naturens skönhet som mänskligt våld. 

Detta är natten: om Anna Margolin

11/4, 19.00

Den jiddischspråkiga författaren Anna Margolin hörde till de kvinnliga poeter som gav uttryck för en ny självständig kvinnotyp som överskred tidens kulturella, sociala och inte minst erotiska konventioner. Länkarna mellan hennes liv och skrivande är starka. ”Jag formar ordet / med mitt sista andetag” skriver hon i en dikt. Många dikter lyfter fram en spänning mellan en stolt, yttre fasad och ett inre kaos: förtvivlan, mörker och eld. Ellerströms förlag ger nu ut en tvåspråkig - där jiddischtextens original har transkriberats till det latinska alfabetet - utgåva med ett urval från Margolins enda publicerade diktsamling Lider (1929) samt några av hennes senare dikter. Med anledning av denna utgivning får vi besök av översättaren Beila Engelhardt Titelman, som i ett samtal med Kettil Kasang läser och presenterar Margolins poesi och dess sammanhang, jiddischpoesins blomstringsperiod i USA.

Walter Benjamin: Begreppet konstkritik i den tyska romantiken

För första gången utges den tyske filosofen och kritikern Walter Benjamins avhandling Der Begriff der kunstkritik in der Deutschen Romantik i svensk översättning! Vi firar utgåvan med två presentationer: Nils Järvinen, som har översatt Begreppet konstkritik i den tyska romantiken, kommer att skissera bakgrunden till Benjamins avhandling. Jesper Olsson föreläser under rubriken "Låg teori: Benjamin, mediehistorien, kritiken" om Walter Benjamins framsynthet när det gäller skrivandets, läsandets och estetiska praktikers omvandlingar i relation till teknologiska förändringar under 1900-talet och (mot bakgrund av Begreppet konstkritik i den tyska romantiken) om kritik och kritikens former och möjligheter. "I den mån kritik är kunskap om konstverket, är den dess självkunskap; i den mån den bedömer det, sker detta i dess självbedömning."

Samuel Taylor Coleridge: Balladen om den ensamme sjömannen

28/3, 19.00

Samuel Taylor Coleridge (1772–1834) är ett av de största namnen i den engelska litteraturen. 1798 gav han tillsammans med William Wordsworth ut Lyrical Ballads, som blev ett portalverk för romantiken. De två gled snart isär. Coleridge, som plågades av depression och opiumberoende, kom att leva under eländiga förhållanden och hans poesiproduktion ebbade ut tidigt. ”Balladen om den gamle sjömannen” är en av den engelska romantikens mest välbekanta dikter, men samtidigt en av de underligaste. På en förtrollande musikalisk vers berättar Coleridge om sjöfararen som tvingar en bröllopsgäst att ta del av sina mardrömslika upplevelser: hur han med sitt armborst skjuter en albatross, hur skeppet drabbas av en lång rad obegripliga hemsökelser, och hur han som ensam överlevande måste återberätta sin historia om och om igen för att sona sitt brott. Här presenteras dikten både på originalspråk och i ny svensk tolkning av Axel Englund, som också skrivit en essä där sjömannens skuld mot naturen framträder mot bakgrund av våra nutida insikter om en hotad omvärld. Bokens suggestiva illustrationer är gjorda av Mervyn Peake. För att fira den nya svenska utgåvan bjuder vi in till ett samtal om Coleridge och den engelska romantiken, mellan översättare Axel Englund och författaren Gabriella Håkansson.

The Last Whole Earth Catalog på den korrupta snuten Zippser’s piano i James William Guercio’s enda film Electra Glide in Blue.

Tisdag 20 mars, 19.00: Rasha Alqasim & Mustafa Stitou

Besök av poeterna Rasha Alqasim och Mustafa Stitou! Båda är aktuella i svensk översättning, Alqasim med Jag matar kriget med dem jag älskar (10tal) och Stitou med Tempel (Rámus). Rasha Alqasim född 1989 i Samarra, Irak, är poet och journalist. Sedan 2014 är hon bosatt i Göteborg. Med Jag matar kriget med dem jag älskar introduceras hon på svenska, översatt av Elisabeth Hjorth, Sara Mannheimer och Kholod Saghir. "Jag matar kriget med dem jag älskar” är poesi i flykten, men samtidigt ett slags litterärt mausoleum över det som förlorats. Diktaren vandrar runt som i det undermedvetnas ruinlandskap Freud en gång talade om, osäker på vart hon ska ta vägen. Och nog är det väl också ett slags kärleksarbete, att vägra glömma, att trots sårigheten och svårigheten vilja bära hemmet inom sig?" Mustafa Stitou är född 1974 i Marocko och kom som barn till Nederländerna. Sedan debuten 1994 har han kommit att bli en av landet mest omtalade och hyllade poeter. Med det större urvalet Tempel introduceras han på svenska i urval och översättning av Per Holmer. "Mustafa Stitous poesi rör sig lika mycket kring det vardagliga som det exceptionella. På samma djupgående som underfundiga sätt kan samma dikt kretsa kring religiös övertygelse och självhjälpsböcker, vardagsrasism och plastikkirurgi,för att återkomma till ett grundläggande tema om identitet. Kontrasterande bryter Stitou ständigt med diktens förväntningar och förväntningarna på honom själv som holländare född i Marocko.