Om någon annan säger till din kompis “jag vill också vara din bästaste vän!” säger du då till din kompis att du ska slå sönder den andra på lunchrasten?

Eller är du storsint, ger inte ens en hint?

(låtsas som inget, förpassar till minnet)

Dessa stunder var en era, och du blir extra ledsen när din kompis ser att du gråter i en skolkafeteria :(

(vem annars? kompisen är din!)

Ni borde kramas och prata om saken, annars är det du som om kvällen ligger vaken.

Jag föddes utan ålder, omedveten om vad sådant är,  men lär mig med tid att det får gå åt år om  år går åt  för att få en dag i sänder i ett  sammanlagt antal.  Jag föddes utan viljan och dör förmodligen likaså,  grå, trist, askfat, höst, vinter och vår  med minne kvar av ett endaste citat:  "Du borde inte dö även om alla vill dö i natt."  Som vi klädde oss fint i andras, som vi fann där vi står.  Så vi klädde oss fint i andras...  Dina ögon ser i ljusets hastighet  hela vägen från kakel till tapet.  Svikna vrister; tömd på blod.  Och havets bottens smak är god.  Klistra klister inombords.  Ibland så får man plötsligt nog.  Dina ögon ser allt som verklighet  men inget mer så vitt jag vet.  Sanningstal är en konstform utan tungor.  Sanningstal döljer konturerna i skuggor.  Sanningstal delar lovord mellan ugglor  men  men  men  det kommer ingenstans utan oro.  Till dess att vi tiger för att vi har halsen fylld av fiskben.  Till dess att vi tigger om en triangel som är likbent.  Så vi klädde oss fint i andras, som vi fann där vi står.  För vi klädde oss fint i andras...

ALLA ORD SUGER

alltså  vi har träffats  vi har kramats och pussats  jag tog dig på bröstet  klart jag vågar prata i telefonen

"du är en av flera som kan tänka sig att göra annat med ditt liv än vad du redan gör du bör göra vad du vill göra för vad du gör är vad du bör göra med ditt liv till exempel astrologi eller möjligtvis börja med frenologi kanske ska du ta och starta en kiosk på ett annat ställe än det ställe där du vanligtvis är du kanske ska ta och bli en militär eller starta en egen nyhetstidning du kan skriva om blommor eller ridning för du är en av flera som kan tänka sig att göra annat med ditt liv än vad du redan gör du bör göra vad astronom frenolog militär tidningsman"

din handled stramar hårdare, varm av sin besegrare som klämmer den i flatan av sin egen handleds ände till förskräckelse, rättvist men obekvämt så skaver det, hudytan närmar sig anemiskt blek i ränder och likt blyertsstift som fastnat där de ej ska sitta fast, leder ränder som är svarta av rött med blått mot vecket vid mitten av din arm, beslutsam i sin ton du är beklämd av vad som verkar bli en hotfull situation men du njuter, skjuter fram ditt kön för allt i världen och en beige båge av regn lämnar spår vid ditt örngott

tidsrymd - begränsar din blick, du ger mig ett tacktal jag känner min lever: fortplantningsorganen förblir över oss, salivet är skum begravd under hud ett lager av klåda begravd under sand, den rör sig vid andning sakta men säkert begriper du varför: din lever är din, det handlar om rörelse din lunga är tunn den flyter i kroppen, bland vakuum

uppbyggd av dina orubbliga känslor högtravande idéer om vänskap och värme: bland andra reduceras du till blott en projektion av din fulla potential som säker individ och bland rader av personer vid tågrälsar, känner du några och du hälsar men vänder dig alltid inåt bekväm i din sits som en säker individ, men de ser dig inte, du beter dig som en filmremsa flimmer bestämmer ditt öde och du hälsar inte, du ser på, begrundar vad som utgör en yttre gemenskap du inser att samtliga komponenter för ett givande utbyte grundar sig i tanken om en säker individ och slutligen vänder du dig bortåt, från tåget, och ser dig aldrig om då du lämnar

Vers 2

Din roman är blad för blad av kylan jag känner från allting runt omkring. Din roman är punkt för punkt på tema: "Varför är allting filosofi?"  Ett ord och dess synonym, jämförelsevis. Jag är en pantomim, ge mig makt över mer än maskin. Dessa händer som vänder sida kan inte vidga mina pupiller. Jag tittar ner på stillbilder och inser vad stilla innebär.  Fascinerad av fakta och faller ganska sakta in i vetskap att jag vet väldigt lite, men ändå någonting.  Eko växer större.  Eko växer längre.  En lärdom som jag bär är att jag kräks av egna fabler.  Jag kräks med vokaler. Frågvis? Bitvis. Bara ge mig ett rep eller något annat snarlikt. Jag håller gärna tyst. Önska min färd väl.  Eller be mig hålla tyst, aggressivt, som den del jag aldrig är.  Du ökar  och Du ser:  Mina tarmar förvridna, armar uppåt sträck,  jag känner annan skräck.  Var steg som jag kliver är ett steg, ingenting mer. (Och jag undrar än idag...)  Även en läsvärd hand är sluten ibland.  Hej då.

Vi byggde en grund och på den lade vi stenar.

Att  vanka av och an verkar ganska bra ibland, men jag vill sitta stilla ensam hemma och hålla andan, för jag känner mig som en psalm när jag berättar mitt namn eller många gångna år passé och bak och fram. Det sägs att allt är konst men om konst faktiskt är allt, hur kommer det sig att jag ingen konstnär ser i min gestalt? Bibeln är religiös men som konst meningslös som var nattlig promenad mitt i vintern då jag frös. Om rymden existerar är det inte för att den är förstörd. Om allt slutar nu är det inte för att jag blir bönhörd som en: "Årgång nitti' utan intresse för grafitti, noveller, långfilm eller i morgon bitti." Jag somnar, vaknar, och däremellan svälter, senare når jag kulmen och saknar att kunna äta rester som jag saknar doften av kåda och bark eller farfars spark och vinterlandskapen i skogsmark. När många andra grälar och det finns någon som hävdar att vissa strävar efter att gå till sängs tillsammans med knutna nävar sitter jag allena och svävar som en albatross men slutligen faller ner och sjunker som en öppen flaskpost. Det är på tiden för en slutspurt - Påbörja otukt. Gemytlig lönskaläge till någon bär på trogen frukt. Eller skänka slutna kuvert och avslöja vad det står: Det finns inget mer att förutspå än åter väntan i tusen år. Någonting önskvärt: Vad vetskap är, jag undrar.

- Haha, ja! Den går att finna här på textstil!, om jag inte minns fel? Ibland brukar jag bläddra igenom vårt kollektiva alster. Det här är ju typ världens bästa hörn av internet. Synd bara att ingen vet om det.

-Minns du Matlagningspistolen?

jag ska skriva en sexroman! : ) - O

Med "nya" ord talar jag om vad andra redan har erfarit och jag är en favorit i repris. ELLER ÄR JAG 

Do you know what lies at the bottom of the mainstream? Mediocrity!

- glädjens herre var en gäst -