#sjukvård i hemmet | Explore Tumblr Posts and Blogs

styrketrappan · 4 years

Text

Kom ihåg hälsobalansen och stärk folkhälsan

Fysisk och mental hälsa är något vi tar för givet. Social hälsa är den tredje dimensionen som är precis lika viktig att komma ihåg och här kan kan vi dra lärdomar från länders hantering av Corona-viruset, sjukdomen COVID19 och krisen som orsakas globalt av den Per Olsson, Styrketrappan Man pratar ofta om att vår hälsa har tre dimensioner. Fysisk, mental och social hälsa. De två första, fysisk och mental hälsa, är lätta att ta till sig för gemene man medan den tredje, social hälsa, blir mer abstrakt även om alla tre är viktiga för hälsobalansen Vi kan dra lärdomar av den pågående pandemin på ett personligt plan så gemene man är ännu bättre förberedda nästa gång vi drabbas av en global smitta. Vi kan göra saker redan nu för att tillsammans stärka folkhälsan.

Hantering av vår fysisk hälsa

Beroende på hur sjuka vi blir så får vi endera vård av någon eller råd hur vi vårdar oss själva för att resurser ska användas på bästa sätt och till rätt målgrupp. Hur sjuka vi blir beror både på hur starkt immunförsvar vi har för tillfället och vad vi drabbas av och vård vi får står oftast i relation till detta. Det här är en viktig orsak till att vi bör ta medvetna steg för en hållbar hälsa, för att öka chansen att undvika att hamna i sjukvården. Viktigt här är att man självklart ska söka sjukvård om det är nödvändigt. Stärk immunförsvaret Det finns vetenskapliga belägg för att träning av kondition och styrka ger oss ett starkare immunförsvar, läs om det på Karolinska Institutets hemsida https://nyheter.ki.se/darfor-ger-motion-en-sund-sjal-i-en-sund-kropp Detta innebär att många behöver göra något för att få upp puls och för att träna styrka, läs mer nedan under Sänk stresståligheten. Behöver du tips så kan du följa vår Månadens Utmaning, det går att börja när som helst och vi lägger ut en ny utmaning per månad.

Hantering av den mental hälsan

Vi människor kan hantera stress bra, under förutsättning av vi får återhämtning då och då. I kristider kan vi stressas under längre perioder, utan någon riktig återhämtning, av olika orsaker såsom exempelvis att vi har just en kris, det är jobbigt och ibland traumatiskt. vi har media som rapporterar i en konstant ström, det blir så att säga en överbelastning av information. vi har människor runt om oss som också är stressade, och eftersom vi är flockdjur tenderar vi att börja bete oss som resten av gruppen. oro hur det ska gå både under och efter krisen Det finns saker man kan förbättra inom träning, nutrition och återhämtning för att klara av toppar av stress lite bättre. Stärk stresståligheten Träning Det finns vetenskapliga belägg för att träning av både kondition och styrka gör oss mer stresståliga. Så, om du är frisk i övrigt, kan du träna både så du får upp pulsen ett par/tre gånger i veckan där du kan ha som ett mål att få ihop 150 minuter enligt råd från WHO och svenska Folkhälsomyndigheten. Läs mer här om Folkhälsomyndighetens råd kring fysisk aktivitet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/ Nutrition En väl balanserad nutrition kan göra oss mer stresståliga. Man kan tänka lite extra på att äta lite av allt. Att det finns proteiner, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler på tallriken och en bra modell för det är till exempel svenska och danska tallriksmodellen Läs mer här om svenska Livsmedelsverkets råd kring hur man kan hitta fram till en välbalanserad nutrition och återigen är det bra att tänka på att det går alldeles utmärkt att göra förändringar i steg: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt Återhämtning En av de tydligast lysande stjärnorna i stress-hantering. Vi behöver vila och vi behöver sova. En sån sak som att ta pauser flera gånger under en arbetsdag och även på kvällen. Man behöver även arbeta för sömnvanor som helst ska se likadana ut dag för dag, man lägger sig samma tid och man går upp samma tid. Läs mer på Stockholm Universitets hemsida om råd kring stress och sömn: https://www.stressforskning.su.se/om-oss/allm%C3%A4nt-om-stress-s%C3%B6mn Läs mer på Mindfullnesscenters hemsida om råd kring återhämtning: https://www.mindfulnesscenter.se/effekter-av-mindfulness/stress/

Hantering av den sociala hälsan

En ibland utmanande situation är social hälsa, eftersom den påverkas mycket av yttre omständigheter, där man pratar om att sociala relationer och att en god plats i samhället är några av de viktigare faktorerna. Stärk sociala relationer Även om det såklart kan vara utmanande att stärka befintliga eller skapa nya sociala relationer så finns sätt att ta medvetna steg för detta Stärka befintliga Vi tycker citatet nedan säger mycket om vilket härad man ska börja arbeta med att stärka sina sociala relationer En social relation, eller ett mellanmänskligt förhållande, är inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap det utbyte som finns mellan två eller flera parter, eller mellan grupper av personer. Dessa relationer kan vara baserade på känslor som kärlek och sympati, vanliga affärsförhållanden, eller någon annan typ av sociala engagemang Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Social_relation Det är alltså essentiellt att vårda sina relationer med ett stort personligt ansvar oavsett om det är till en eller flera personer. Man bör även tänka på att alla relationer ska ge energi. Skapa nya Här är ytterligare ett citat och en i vårt tycke värdefull vägledning i arbetet med att skapa relationer. Sociala relationer kan förekomma i en mängd olika sammanhang, till exempel i en familj, mellan vänner, giftermål, bekanta, arbete, föreningar, grannskap och religiösa församlingar. De kan vara reglerade i lagen, genom sociala normer eller samhället som helhet. Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/Social_relation Man kan hitta nya sätt och nya sammanhang att umgås, det kan vara lite utmanande och även utanför den egna komfortzonen och för en del kommer tröskeln att att vara låg. Prova olika alternativ och ta det i medvetna steg.

Vad vi kan göra för att stärka folkhälsan

Vi har sett förbättringar i luftkvaliteten över både Kina och Europa på grund av Coronaviruset och påverkan på oss och våra samhällen. För de som i nuläget jobbar hemifrån och som i vanliga fall pendlar till jobben med kollektivtrafik eller andra fordon (eg där man bara sitter still under resan), utnyttja den insparade pendlingstiden och gör ännu lite till för folkhälsan. Här är några förslag Ta en morgonpromenad som är längre än till första bästa hållplats eller parkeringsplatsen för bilen. Det går även att träna i hemmet med lite fantasi och tips från nätet. Vilken superstart på dagen, och tillsammans gör alla en insats för folkhälsan.Var social på riktigt, gå steget längre än att trycka gilla på nåt socialt media här. Interagera, ring upp dina arbetskamrater/kompisar//familj/släktingar några gånger under dagen med videosamtal och prata en stund. Social hälsa är precis lika viktigt som den fysiska och mentala hälsan.Ta raster även i hemmet, en mikropaus med stängda ögon och några långsamma andetag lite då och då för att lugna ner kroppen och ladda batterierna.Ät nyttigare än vanligt om det går, fyll på med allt vi behöver av fett, proteiner, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Kroppen behöver bra energi. Kolla in Generation Pep för pepp och läs mer på Folkhälsomyndigheten både kring folkhälsa och pandemin.

Sammanfattning

Gör små förbättringar inom träning, nutrition och återhämtning och ha tålamod, ett tips är att delta i månadens utmaning och att uppmuntra goda beteenden.Det går att träna hemma, ett tips är att använda hushållsredskap som utrustning. Vill du diskutera mer för stöd, ideer och pepp, kontakta oss! Read the full article

#COVID19 #Folkhälsa #Fysiskhälsa #Mentalhälsa #Socialhälsa #Träning #Nutrition #Återhämtning

0 notes

luckymese · 5 years

Text

Vardag

Ingen utav barnen var särskilt sjuka igår.

Det var full fart på dem här hemma så idag är båda tillbaka i skolan. Själv sitter jag hemma efter en liten skön promenad (tog en extra sväng när jag hade lämnat barnen). I eftermiddag kl. 13.30 ska jag på en intervju för ett sommarjobb på ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet). Mycket intressant - dock var min plan att faktiskt vara ledig hela sommarlovet (10 veckor) nu när jag har möjlighet - men det här jobbet lät så himla spännande. Vi får se hur jag gör helt enkelt.

Ha en fin dag nu!

0 notes

folkloristik · 4 years

Text

Long answers #1: Hur kommunicerar vi sjukdom? Vilka sjukroller finns enligt Lisbeth Sachs? Exemplifiera med egen erfarenhet, hur du eller någon du känner kommunicerar sjukdom. Vilken effekt har denna kommunikation haft på omgivningen?

De sociala grupper som människor har skapat genom tiderna, har varit essentiella för överlevnad. I början av mänsklighetens historia var rollerna i dessa grupper för det mesta jämlika. Gruppens medlemmar var väldigt beroende av varandra, eftersom om en blev sjuk så påverkade det hela gruppen. Av den orsaken är det viktigt att kunna kommunicera sjukdom på ett effektivt sätt. Genom tiderna har olika grupper skapat olika förklaringar och föreställningar angående sjukdom baserat på deras erfarenhet och kunskap. Än idag är människor beroende av varandra då de blir sjuka.

När en talar om sjukdom i betydelsen av ‘illness’ gäller det endast mänskliga grupper. ‘Illness’ är då människor lider av bristande förmåga och funktion, vilket kan tidvis vara livsfarligt. De andra gruppmedlemmarna hjälper den sjuke genom att ge stöd och skydd tills situationen löser sig. Begreppet ‘disease’ å andra sidan inkluderar även de icke-mänskliga grupperna i sin definition.

Denna kommunikation av sjukdom har en tendens att föra samman gruppmedlemmarna och stärka gruppen, vilket gör det lättare att anpassa sig och motstå faror. Dock kan kommunikationen emellanåt skapa mer bekymmer än lösningar. Ett exempel givet av Sachs vore “Äldre mödrar kan hålla kvar vuxna barn i hemmet därför att de inte orkar leva ensamma och spelar ut sin svaghet. Det är inte ovanligt att döttrar stannat hela sitt vuxna liv tillsammans med sina åldrade mödrar.” (Sachs, 2002: 162) Av personlig erfarenhet vet jag hur förödande denna medvetna misskommunikation av sjukdom kan vara.

Hur människor kommunicerar sjukdom hänger mycket ihop med deras beteendemönster som skapats när de haft skador eller varit sjuka. Dessa defekter ger ofta uttryck för hjälplöshet, beroende, omvårdssökande osv. Det är egentligen genom avvikandet från normalt beteende och sociala normer som den sjuke visar att den är i nöd. “Hur man artikulerar sjukdom, sjukvård och bot bygger på uppbyggda erfarenheter såväl inom det privata, folkliga som det vetenskapliga området i samhället (Kleinman 1980).” (Sachs, 2002: 155)

Hur en bemöter sjukvård situationer reflekterar ens syn på sjukdom, t.ex. för att en behandling skall uppfattas som lyckad måste ens uppfattning och handlingar angående sjukdom uttryckas som någonting som går att “lösa”. Alternativt, kan sjukdom även uppfattas som en fråga som avgörs av den sjuke själv eller den närvarande.

Olyckligtvis, kan samhällen inte ta hand om den sjuke för evigt utan gränser måste läggas fram för att kontrollera situationen. Denna process där samhällen försöker kontrollera problemen som sjukdom skapar; resulterar i att det uppkommer samtidigt en djupare förståelse för sjukdomars orsaker, uppenbarelse och konsekvenser. För att kunna förebygga och behandla sjukdom på ett effektivt sätt har samhällen konstruerat olika procedurer, mediciner, symboler och psykosociala influenser. Sachs tar upp flera olika roller som den sjuke kan ha. Enligt Sachs finns det en negativ och positiv sjukroll, en sjukroll som ett medel för kontroll och en sjukroll som buffert.

Sjukdom som skapar problem för individen och samhället klassas som en negativ sjukroll, där den består av två rättigheter och två skyldigheter. Som sjuk har man rätt att avstå från sociala aktiviteter och förståelse för att man inte kan bli frisk igen endast genom ens egen vilja. Trots det har man även skyldigheter såsom att man inte utnyttjar de förmåner man får som sjuk; alltså tillståndet är oönskat. Dessutom måste den sjuke söka hjälp från en kompetent och lyda anvisningarna för att bli frisk. Dessa rättigheter och skyldigheter utgör dock en helhet eftersom rättigheterna är beroende av hur skyldigheterna uppfylls.

Om omgivningen eller den sjuke inte är överens om att individen faktiskt är sjuk, kan hen inte ta emot sjukrollen i samhället. Det är läkarens uppgift att verifiera om människan är oförmögen att uppfylla en viss social funktion, om det inte är möjligt leder det till att man blir sjukskriven. Dessutom så “Sjukdomsbeteende och sjukroller påverkas givetvis av sådana faktorer som socioekonomisk situation, etniska och kulturella skillnader och inte minst arbetssituation.” (Sachs, 2002: 159)

Någon gång under livets lopp kommer man att utnyttja en ofarlig sjukdom för att tillfälligt befrias från skyldigheter och krav. Då kallas det för den positiva sjukrollen. Dessutom så kan sjukrollen vara den enda sociala roll som en person har och identifierar sig själv med. Individen försöker upprätthålla sjukdomen och använder den som ett sätt att handskas med livet. En ursäkt för att undvika ansvar och en möjlighet för att få särskild uppmärksamhet. Själv, minns jag att som barn önskade man ibland att bli lite sjuk så att man skulle “slippa skolan”. Då undvek man ansvar och folk tyckte synd om en.

Som tidigare nämndes med exemplet om ‘äldre mödrar som spelar ut sin svaghet’ kan sjukrollen användas som ett medel för kontroll av andra människor. Förutom en överdriven kommunikation av sjukdom kan sjukdom symbolisera ett straff för synd, där en sonar sina synder genom lidande och sjukdom. Detta är kontrollerande eftersom lidandet är aldrig anonymt, alla i samhället vet att om man är sjuk så har man syndat. Denna förhärligande av lidandet och att klara sig utan medicinsk hjälp kan leda till att individen fullständigt undviker medicinsk behandling. Till sist kan sjukdom bli en buffert i svåra och känslomässiga situationer då det sker en stor förändring. Denna buffert gör så att motsättningarna i individens liv minskar.

I dagens samhälle är det viktigt att utföra olika hälsokontroller och preventiva program för att förebygga sjuklighet. Detta betyder att individerna skall kontrolleras medan de fortfarande är “friska” och informeras om något är på tok. Det är den “osynliga sjukdomen” som en vill hitta och eliminera eller fördröja så effektivt som möjligt innan symptomen ens uppkommer. Dessutom så fungerar sjukrollerna inte endast i en social, etnisk och kulturell sfär utan “Det som också är en väsentlig ingrediens i sjukrollen är det till stor del undermedvetna sätt på vilka människor kan använda sjukdom.” (Sachs, 2002: 165) Sjukdom går alltså att manipulera på ett positivt och ett negativt sätt.

Personligen när jag har beslutat att nu är något faktiskt fel, att denna obehagliga känsla betyder att “jag är sjuk”, har jag en tendens att ignorera sjukdomen. Detta är inte ett bra eller effektivt sätt att behandla sjukdom och ibland kan det gå månader innan jag söker hjälp eller kommunicerar det till omgivningen. Den enda gången jag minns att jag omedelbart sökte hjälp var då jag hade en allergisk reaktion. Lyckligtvis, gick jag inte i anafylaktisk chock men känslan var väldigt obehaglig. Det är sällan som mina sjukdomar är livsfarliga eller gör mig oförmögen att arbeta, vilket kan vara en orsak varför det känns ‘onödigt’ att kommunicera sjukdomen till omgivningen. Enligt mig finns det ingen som är fullständigt frisk utan vi avgör själva hurdan energi och motstånd som krävs för att nå egna målsättningar och framgång i livet.

Källförteckning

Sachs, L., 2002. Från magi till bioteknik: medicinsk antropologi i molekylärbiologins tidevarv. Studentlitteratur.

#folkloristics #folkmedicine #medical anthropology #folkmedicin #medicinsk antropologi #folk #folkta #folkta1

0 notes

ameliassantiago · 6 years

Text

hello me and my pals made a project about equality, we interviewed 3 people in different age groups about equality. It’s all in swedish by the way so enjoy i suppose!

Equality / jämlikhet

Syftet med dessa intervjuer är att undersöka och informera om jämlikhet och hur jämlikhet har förändrats med tiden. Vi har intervjuat tre olika människor i olika åldersgrupper.

Hur känns det att vara född på en tid som var så annorlunda från den vi har nu?

28: Det känns lite kul, mina barn kommer inte uppleva samma saker som jag. Det är roligt eftersom jag kommer ta in mina aspekter om hur jag lekte när jag var barn till mina barn.

58: [det är] svårt att säga för att jag visste inget annat, det var svårt att jämföra. Det finns dock fler fattiga nu än vad det fanns då. Det känns bra att se världen utvecklas från vad den var. Det känns bra att det är så mycket jämnare mellan män och kvinnor.

59: Det känns inte konstigt tycker jag. Man är liksom van vid att det har ändrats.

Hur anser du att jämlikhet har förändrats under tiden du har levt?

28: När jag var i din ålder så pratade man inte lika mycket om problemen som finns, inte heller för tio år sedan på arbetsplatser osv. Men idag så pratar man om de typ en gång i månaden på arbetet som ett allmänt ämne som alla är med och pratar om.

58: det är mer jämlikt t.ex. med pappaledighet, man jobbar båda två alltså, båda två försörjer. Det finns dock fortfarande ras skillnader t.ex. invandrare har mycket svårare att få jobb i Sverige.

59: Mycket mer genom att man hjälps åt i familjen, att både kvinnor och män sköter hushåll och tar hand om barn. När jag var liten så var det bara min mamma som skötte barn och hem och mannen jobbade bara. Sedan pratas det mycket mer om jämlikhet så det är ju något som är positivt. Man strävar ju efter att få ett jämlikt samhälle, men vi är ju inte där än.

Har du själv upplevt ojämlikhet som har rört dig personligen?

Ifall ja, har det blivit bättre?

28: Främst när jag jobbade extra på resturang, det var ojämnt eftersom kvinnor fick sämre lön än män som gjorde samma jobb som de och fick utstå mer sexistiska kommentarer. Det finns nu också på t.ex mansdominerade möten på min nuvarande arbetsplats. Det har ändå blivit bättre med tiden eftersom man pratar mer om ojämlikhet, man är på god väg men det är än inte fixat.

58: inte så att jag har blivit drabbad personligen. Jag jobbar på en väldigt kvinno dominerad arbetsplats. Jag har inte heller blivit diskriminerad utanför arbetet. Pensionen blir drabbad eftersom jag var hemma med barnen längre än mannen.

59: Nej, men jag tycker ändå att det är hyfsat jämlikt i skolans värld, att vara lärare. Jag har inte upplevt att det har varit ojämlikt. Kanske för att det är mycket kvinnor i skolans värld.

Vilket var ett större problem förr, rasism, sexism eller annat? (T.ex. Diskriminering mot folk med funktionsnedsättningar)

28: Det var mest rasism och homofobi. Äldre generationen pratar nedsättande om färgade människor och folk med annan läggning, nu så hörs det knappt någonstans.

58: Det var ett stort problem för folk med annan sexuell läggning, eftersom det var inget man kunde säga eller leva öppet med. Då blev man behandlad annorlunda. Det är stor skillnad idag. Rasism var inte ett särskilt stort problem eftersom det var inte många utländska människor där jag bodde. Så rasism fanns men det syntes inte mycket, eftersom det inte var mycket utländska människor där. Idag syns det mer nästan. Det var ju en annan syn på kvinnor på den tiden, kvinnor var inte lika framstående på arbetsplatser. Det var svårare att konkurrera med männen på den tiden. Problem uppmärksammas mer nu än förr.

59: Man kanske har fått en bättre attityd mot folk med funktionsnedsättningar, de var mer diskriminerade förut.

Vilket anser du har förbättrats mest?

28: Homofobi och rasism har minskat i min omgivning, jämställdheten har förbättrats. Det förväntas mer av kvinnor på arbetsplats och i hemmet. Det som har minskat mest är homofobi och rasism.

58: Att kvinnor och män arbetar mer lika. Det är fortfarande olika men det har jämnats ut mer. Det är mer kvinnor på arbetsplatsen och det finns mer kvinnliga chefer, och kvinnor håller sig inte bara till kvinnodominerade jobb.

59: Att det är mer jämlikt mellan män och kvinnor, det är det största som har hänt. Om man jämför med hur det var förr.

Har något försämrats?

28: Nej, det tycker jag nog inte. Det går åt rätt håll.

58: Jag vet inte, det känns inte som saker har försämrats, jag tror inte det. Det finns dock många fattiga pensionärer idag och pensioner har försämrats speciellt för kvinnor.

59: Rasism har blivit nåt som ökar oroväckande.

Hur tycker du att man som samhälle kan ta tag i problemet med ojämlikhet?

28: Man ska prata om det tydligt i skolan eftersom det är viktigt, man ska diskutera det både i skolan och på arbetsplatser. Redan på förskolenivå borde man börja prata om det.

58: man kan peppa sina döttrar att vara mer självständiga och skaffa sig bra utbildningar, det är viktigt att man pratar med sina söner om hur man ska vara respektfull mot kvinnor. Inte att en person stannar hemma med barnet, [utan båda får chans att jobba], så att pensionen kan bli bättre.

59: Skolan har ju en jätteviktig roll. Att man i skolans värld kan vara förebilder och ge eleverna mycket kunskap.

Hur tycker du att man som individ kan ta tag i situationen?

28: Civilkurage, att man ska diskutera och prata. Om man hör något dåligt så borde man prata upp och inte bara sitta tyst

58: Ungefär samma sak. Man kan engagera sig på många olika sätt och hjälpa utsatta människor. Man måste ha empati, alltså villighet att hjälpa till.

59: Att protestera när man tycker det är ojämlikt. Att man T.ex i skolan säger till när man tycker det är ojämlikt. Eller i ett förhållande. Att man protesterar helt enkelt.

Tror du att det kommer fortsätta förbättras på samma sätt / i samma takt som det gjort hittills?

28: Det tror jag

58: ja det tror jag.

59: Ja det hoppas jag.

Varför?

28: eftersom feminister är mycket starkare och har en mycket starkare röst nu.

58: utvecklingen går dit hän, de flesta ungdomarna försörjer sig på ett annat sätt än förr och folk är mer medvetna om problem nu.

59: Jag hoppas att dagens ungdomar blir alltmer medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Tycker du att ojämlikhet på arbetsplatsen är ett stort problem där du jobbar? (T.ex löner)

28: Personligen så känner jag inte det, jag jobbar på en kvinnodominerad avdelning på mitt jobb, ett väldigt bra företag som är accepterande och bra, det finns inte mycket diskriminering.

58: nej inte egentligen, det finns en individuell lönestege som passar lönen efter prestation.

59: Nej jag tycker inte det. Jag har bara jobbat lite grann inom sjukvård. Och där var det mycket mer ojämlikt och att i skolans värld är det mer jämställt. Det var ju längesen dock.

#medborgarchallenge #equality #feminism

0 notes