Det är måndag, det är transtober, det är dags att sätta fart med projektet.
Alla designs är finaliserade och jag kommer beställa dom ikväll, tillsammans med lite annat jag kommer behöva (som frimärken). Har ingen aning om hur lång tid det kommer ta för allt att komma fram, men förhoppningsvist kommer vi vara redo för start nu i oktober.
Jag har även bestämt att för enkelhetens skull så kommer klistermärkerna säljas i sett. Ett för trans färgerna, och ett för de ickebinära färgerna, där alla tre designs ingår.
0 notes
kilsbergsvaesen
Att våga visa sig naken.
Fimpa alla plagg och blotta allt som finns därunder. Avslöja alla skavanker, ärr, krokiga tår och annat som man annars kan gömma under lager av tyg.
Det är läskigt.
Jag menar egentligen inte min kropp, utan själen.
Att visa själens skavanker.
Jag gör det nu. För jag inser att jag fått en känslomässig baksmälla. Och jag kan inte dölja baksmällor med smink och koffein. Precis som vid överkonsumtion av alkohol blir jag riktigt dålig av överkonsumtion av känslor.
Trist då bara att jag , under min hårda yta, är en känslomänniska av rang.
Jag har nyligen kommit till insikt med att en av mina största styrkor och fina egenskaper, också är en av de allra svagaste.
Egenskapen får mig glad, energisk, alert och motiverad.
Det är min positiva förväntan på hur något kommer bli eller hur någon är. Glaset är halvfullt istället för halvtomt och alla nya människor jag möter är inte idioter utan varenda individ skulle kunna bli en underbar vän.
Men när verkligheten inte lever upp till förväntningarna, ja då kommer de där jäkla känslorna in. En tsunami av negativa tankar, självförakt och ilska över att ha fel. Känner mig ensam, korkad och övergiven.
När vågen slår emot så tänker jag att det vore så mycket bättre att vara cynisk. Då hade redan sökt högre mark, varit i säkerhet innan den där väggen kommer emot mig.
Men, samtidigt vore det ju inte jag. Jag är den där blåögda personen som bara ser gott. Så jag måste acceptera varenda våg som slår till och får mig att tumla runt. Som lämnar mig tilltufsad.
Som tur är blir vågen aldrig så hög att det är fara för livet. Men det hårda vattnet känns.
Men vad fasen ska man göra?
Jag måste hitta ett sätt att fortsätta ha höga förväntningar, men vara likgiltig när det inte blir som jag tänkt.
Behöver nog dra till skogs snart igen ❤ Där ute hittar jag både frågorna och svaren. Där ute bygger jag upp min självkänsla och mod.
Och även om moder natur kan testa mig så vet jag att hon är min bästa vän. Hon är kan vara tuff, men alltid ärlig.
Ja , jag är en stark och orädd kvinna .
Men även Akilles hade ju sin häl
9 notes
·
View notes
Hittade en ganska vacker gammal visa från tiden då djuren kunde tala, där haren klagar över sin orättvisa behandling av både människa och gud, som är fullt sångbar. Dock har jag inte hittat en melodi (jag har sjungit den på en egenskapad och mycket enkel melodi) - om någon sitter inne på den tar jag tacksamt emot en melodi. Den tidigast nedskrivna och längsta versionen kommer här, med moderniserad stavning.
Harens Klagan
Här höres då ynkelig hareskry
-Vad har jag gjort människan?
Så ynkelig månde han klaga sig
-Så jagar de mig om vintern
De satte för mig både snaror och nät
-Vad har jag gjort människan?
De fånga de mig så listeligt med
-Så jagar de mig om vintern
Jag har långa öron och stackoter gump (=kort bakdel/svans)
-Vad har jag gjort människan?
Då jägare hundar jaga mig upp
-Så jagar de mig om vintern
När kon står inne i varma hus
-Vad har jag gjort människan?
Så går jag ute och tuttrar och frys
-Så jagar de mig om vintern
När kon hon står och äter grönt hö
-Vad har jag gjort människan?
Så springer jag ute i djupan snö
-Så jagar de mig om vintern
När kon hon går och äter grönt gräs
-Vad har jag gjort människan?
Så går jag i skogen; skaver barken av träd
-Så jagar de mig om vintern
Skogen han är min åker och äng
-Vad har jag gjort människan?
Busken han är min lakan och säng
-Så jagar de mig om vintern
Björkkvisten är både blöt och söt
-Vad har jag gjort människan?
Likväl så äter då människan bröd
-Så jagar de mig om vintern
Vore jag listig som räven han är
-Vad har jag gjort människan?
Aldrig skulle jag komma kvinnor så när
-Så jagar de mig om vintern
Närsom kvinnan är havande och tung
-Vad har jag gjort människan?
Då är hon rädder allt för min mun
-Så jagar de mig om vintern
Varit har jag på slott och på fest
-Vad har jag gjort människan?
Men aldrig så satt jag kvinnorna näst
-Så jagar de mig om vintern
Har icke varit de jägare fem
-Vad har jag gjort människan?
Så har jag ej varit på slottet än
-Så jagar de mig om vintern
När jag nu kommer i köket in
-Vad har jag gjort människan?
Där klär de av mig skinnpälsen min
-Så jagar de mig om vintern
När jag nu kommer på bordet fram
-Vad har jag gjort människan?
Då ligger jag stekter som en brand
-Så jagar de mig om vintern
Benen kasta de i sopor och ris
-Vad har jag gjort människan?
Men aldrig kommer själen i paradis
-Så jagar de mig om vintern
7 notes
·
View notes
I vattnets flöde
I vattnet avspeglas eldens årstid, kylan fångas av vinden.
Ripfjället står en över om.
Färd bland sprakande färger, sätter ton på fjällets skugga.
I väntan på nattsvarta tider, svansar norrskenet obemärkt.
Skymningstid sätter himlen i brand.
I Sarek går ej ensamhet.
Ett skri i horisonten, kastas ned i dalen,
upp på tundran och ut i skyn.
Melankoli i vildmark, fångas upp av det karga,
mjuknar i sinne.
Av vattnets klarhet rensas själen återigen.
5 notes
·
View notes
vid kusten samlas kvinnofolk
för att få sin man i jord
röster ekar i själen tung
men från munnar inga ord
en rustning kall av stelnat blod
lades fram vid hennes barm
den visar spår av hjältemod
fast tomt är järnet i arm
så hon lät kasta sin slöja lät vinden ta vid
krafter ger vika i ben
den skrift lärde prisar vår rikshövitsman
han ska ristas i vackraste sten
låt fåglar få sjunga ditt namn genom skyn
låt fåglar få bära din dröm
till ädlaste krigare till ädlaste dräkt
skall ditt namn aldrig falla i glöm
en färgad rustning ett minne blott
ner i graven sänks
en sista fanfar, trumpeter, gevär
gör så att ögonen sakta de dränks
luften är kvav, tårarna är slut
men i tysthet hörs fåglarnas sång
vi ska föra hans namn genom stormarnas vind
vi skall följa hans steg genom dödsrikets gång
så hon lät kasta sin slöja lät vinden ta vid
bönder med fanan så sträckt
den skrift lärde prisar vår rikshövitsman
stolta Engelbrekt
de lät fåglar få sjunga hans namn genom skyn
till bönder av ädlaste dräkt
från ädlaste krigare av ädlaste släkt
stolta Engelbrekt!
en skugga söker genom löv
hans grav har blivit täckt
vild djur håller stilla vakt
när sol har blivit släckt
vid ängens slut en örn slog ner
skarpt var vingen sträckt
en hälsning genom vinden sjöng
vi minns dig Engelbrekt
så hon lät kasta sin slöja lät vinden ta vid
bönder med fanan så sträckt
den skrift lärde prisar vår rikshövitsman
stolta Engelbrekt
de lät fåglar få sjunga hans namn genom skyn
till bönder av ädlaste dräkt
från ädlaste krigare av ädlaste släkt
stolta Engelbrekt!
6 notes
·
View notes
alvabratt: #lena jag är så mallig! över @isabelsrester. den är så vacker att det inte är klokt. Lena har varit med mig sen min begynnelse, ett grundämne på nå vis. en stor anledning till mycket och det mesta. svindel av att Isabel och @botherbird för fyra år sedan kom över en bedagad Lena-kär sexåring som hade Nyfiken-affischer och tidningsurklipp tapetserade på väggarna - och lät henne (alltså jag) vara med på ett litet, litet hörn i den här kärleksförklaringen. och det här är minst sagt bland det finaste jag har fått vara en del av, det känns i själen. ❤️🔥 från och med idag finns den på bio!
Alva Bratt via Instagram, 09/17/2021.
1 note
·
View note
yoga4ever
Morgonbad i duggregn, åskan mullrar i fjärran ute över havet, 20 grader i vattnet och att dessutom ha turen att få njuta av den här stunden alldeles för mig själv❤️🙏🏼 Att bada är hälsa för mig sommar som vinter - väldigt olika upplevelser men ger mig lugn i själen och får mig att må bra💙 @kallbad.nu
När jag gick tillbaks till husvagnen öppnade sig himmelen och jag gick leende och dyngsur tillbaka - vad gör väl det, det är ju bara vatten😅
12 notes
·
View notes